Bedrägeri och rån ändrades i hovrätten efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat rån, bedrägeri, övergrepp i rättssak och narkotikabrott. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens bedömning men ändrade domen på två viktiga punkter: den tilltalade dömdes för bedrägeri vid två tillfällen i stället för ett, och fängelsestraffet skärptes till 3 år 6 månader. Skadeståndet till målsäganden sattes också ned i vissa delar och höjdes i andra, samtidigt som den tilltalade förblev häktad.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. I hovrätten yrkade åklagaren att straffet skulle skärpas för den tilltalade. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från rån, bedrägeri och övergrepp i rättssak samt avslå skadeståndsyrkandena. Målsäganden motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Enligt hovrätten var det utrett att målsäganden den 7 november 2019 utsattes för rån på det sätt som angetts i gärningsbeskrivningen. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att rånet begicks av den tilltalade tillsammans med en medtilltalad i samförstånd och att brottet skulle bedömas som rån av normalgraden.

Hovrätten tog också ställning till de övriga brotten som den tilltalade dömts för. Den tilltalade skulle, i enlighet med tingsrättens dom, dömas för narkotikabrott, ringa narkotikabrott, grov olovlig körning och rattfylleri. Hovrätten delade även tingsrättens bedömning att den tilltalade hade gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak och bedrägeri. När det gällde bedrägeriet ansåg hovrätten dock att de två kortköp som gjorts med ett tankkort från ett företag utgjorde två separata bedrägeribrott, inte ett enda som tingsrätten hade bedömt. Det ledde till att den tilltalade dömdes för bedrägeri vid två tillfällen den 7 november 2019 enligt 9 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för rån, bedrägeri, övergrepp i rättssak, narkotikabrott, ringa narkotikabrott, grov olovlig körning och rattfylleri. Hovrätten ändrade alltså inte ansvarsfrågan i övrigt, men justerade bedömningen av bedrägeriet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppgav att den i de överklagade delarna hade tagit del av samma skriftliga och muntliga bevisning som tingsrätten. Inspelningar av förhör från tingsrätten spelades upp i hovrätten, och ett nytt förhör hölls med ett vittne som hade hörts om vad som hänt i lägenheten natten och morgonen kring den aktuella händelsen.

Vittnet berättade i hovrätten att han bodde med en av de medtilltalade i en lägenhet, att den tilltalade och den medtilltalade kom hem sent på kvällen den 6 november 2019, att de åt kvällsmat och att han senare somnade. Han uppgav också att han på morgonen den 7 november 2019 såg att de gick upp och att den tilltalade gick ut för att rasta hunden. Vittnet ansåg sig inte ha uppfattat att någon lämnat lägenheten under natten.

Hovrätten ansåg dock att den uppgiften inte rubbade den övriga bevisningen. Rätten framhöll att vittnet somnade relativt sent och att det var möjligt att han sov så djupt att han inte märkte att den tilltalade och den medtilltalade lämnade lägenheten tidigt på morgonen. Hovrätten bedömde därför att vittnets uppgifter inte försvagade åklagarens bevisning.

När det gällde rånet gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten, nämligen att det var bevisat att målsäganden blivit rånad och att rånet var ett allvarligt rån men inte att bedöma som grovt. Rätten beaktade att gärningen ägt rum i målsägandens bostad, att den tilltalade och den medtilltalade varit beväpnade med kniv, att våld använts, att en hund hade medförts och att målsäganden tvingats skriva koder på kuvert med sitt eget blod. Detta ansågs försvårande och gav ett straffvärde som hovrätten bedömde inte understiga tre års fängelse.

För den tilltalade tillkom dessutom övergrepp i rättssak, två bedrägeribrott och narkotikabrott som skulle beaktas vid straffmätningen. Hovrätten bedömde att den samlade brottsligheten motsvarade fängelse i tre år och sex månader. Någon anledning att frångå straffvärdet ansågs inte finnas.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att den tilltalade dömdes för bedrägeri den 7 november 2019 vid två tillfällen i stället för ett tillfälle. I övrigt stod tingsrättens dom fast i ansvarsdelen.

Påföljden skärptes till fängelse 3 år 6 månader. Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess att fängelsestraffet fick verkställas. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens tidigare påföljd om fängelse i 2 år 9 månader.

Skadeståndet justerades också. Hovrätten bestämde att den tilltalade skulle betala skadestånd till målsäganden med 34 900 kr, varav 31 900 kr skulle betalas solidariskt med den medtilltalade. Hovrätten ansåg att ersättning för kränkning skulle bestämmas till 25 000 kr för rånet och 3 000 kr för övergreppet i rättssak. Därutöver godtogs ersättning för vissa egendomsskador och överförda pengar, men övriga delar av skadeståndsyrkandet avslogs. Tingsrätten hade tidigare bestämt skadeståndet till 70 000 kr till målsäganden, solidariskt, samt 4 532 kr till ett företag.

Det som tingsrätten hade beslutat om beslag skulle fortfarande gälla. Hovrätten beslutade också att staten skulle stå för kostnaden i hovrätten för försvararen och målsägandebiträdet.