Villkorlig dom för penningtvättsbrott

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha upplåtit sitt konto och tagit emot 29 437 kronor som härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten fann att hon åtminstone hade likgiltighetsuppsåt och att hon därför skulle dömas för gärningen. Påföljden blev villkorlig dom i förening med dagsböter, och hon ska också betala skadestånd, förverkande, samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg en gärning som rubricerades som penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 7 maj 2025, då hon var boende i Värmlands län, upplåtit sitt konto i Swedbank och tagit emot 29 437 kronor som härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Därefter hade hon omsatt del av pengarna genom vidare överföringar. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja pengarnas ursprung eller att främja möjligheterna för henne själv eller någon annan att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begåtts med uppsåt och i vart fall att hon haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

I målet uppgav den tilltalade under förundersökningen att hon blivit tillfrågad om att ta emot pengar åt en person som hon kände sedan tidigare. Hon berättade att han kontaktat henne via Snapchat och bett om hjälp eftersom han själv inte hade något konto. Enligt hennes uppgifter gick hon med på det eftersom hon skulle få en mindre ersättning. Hon sade också att hon inte frågat var pengarna kom ifrån, att hon förde över 3 000 kronor i två omgångar till en person som hon inte kände, samt att hon gjort två överföringar till ett bolag efter att ha blivit ombedd att göra det. Hon mindes inte heller två Swish-betalningar till ett annat bolag om sammanlagt 5 900 kronor. Hon uppgav att hon inte visste vem målsäganden var och att hon inte förstått att han utsatts för bedrägeri.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom utredningen att det påstådda förbrottet hade ägt rum. Domstolen ansåg också att det genom den tilltalades egna uppgifter och övrig utredning var klarlagt att de faktiska omständigheterna i övrigt stämde med åtalet. Därmed ansågs det finnas objektiva förutsättningar för ansvar för penningtvättsbrott.

När domstolen prövade skuldfrågan lade den särskild vikt vid den tilltalades egna uppgifter. Tingsrätten konstaterade att hon hade tagit emot pengar för att därefter föra dem vidare utan att ha fått någon rimlig förklaring till transaktionerna. Hon hade inte heller gjort några efterforskningar om pengarnas ursprung innan hon gick med på att ta emot dem. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att hon måste ha förstått att pengarna härrörde från brott, och i vart fall hade förhållit sig likgiltig inför risken för detta. Domstolen bedömde därför att hon hade handlat med likgiltighetsuppsåt och skulle dömas för penningtvättsbrott enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott den 7 maj 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 500 kronor.

Tingsrätten biföll också skadeståndsyrkandet och slog fast att den tilltalade ska betala 29 437 kronor till målsägandens dödsbo. Domstolen beslutade vidare att dödsboet, för fullgörandet av skadeståndet, har rätt till betalning ur de medel som staten får in genom förverkandet. Samtidigt förklarades 29 437 kronor förverkat som brottsvinst.

Slutligen ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.