Bidragsbrott vid arbetslöshetsersättning

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten fann att han hade uppsåt och att samtliga objektiva förutsättningar för ansvar var uppfyllda. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärningstyp, bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade till Dolt namn lämnat oriktiga uppgifter genom att underlåta att uppge att han arbetat med lön under samma period som han ansökte om arbetslöshetsersättning. Därigenom orsakade han fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut, vilket också skedde. Gärningen angavs ha begåtts vid fyra tillfällen den 8 augusti 2023. De fyra tillfällena avsåg ansökningar för perioderna 3–9 juli 2023, 10–16 juli 2023, 17–23 juli 2023 och 24–30 juli 2023. Tingsrätten dömde den tilltalade för bidragsbrott i enlighet med gärningspåståendet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter i sina ansökningar om arbetslöshetsersättning på det sätt som åklagaren påstått. Varje felaktig ansökan hade orsakat fara för felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning, och sådan utbetalning hade också skett. Domstolen gick därefter in på uppsåtsfrågan.

Den tilltalade hade i förhör uppgett att han inte visste hur arbetslöshetskassan fungerade och att han trodde att ersättningen automatiskt skulle minska när han arbetade. Han hade också uppgett att han trodde att han kunde arbeta 25 timmar per vecka utan att ersättningen påverkades och att arbete efter klockan 18 inte spelade någon roll. Enligt honom hade detta sagts av vänner. Han hade inte tagit reda på reglerna innan han ansökte om ersättning och hade inte läst instruktionerna eller informationen om vad han intygade genom att signera ansökningarna. Han uppgav även att han inte kan läsa och har språksvårigheter. Samtidigt var han medveten om att han fick dubbel ersättning i form av både arbetslöshetsersättning och lön.

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade vid fem tillfällen fyllt i ansökningar om arbetslöshetsersättning och då på heder och samvete intygat att uppgifterna varit riktiga, att han var arbetslös och att han inte fått annan ersättning som arbetslöshetskassan inte informerats om och godkänt. Han hade aktivt angett att han var arbetslös och samtidigt underlåtit att uppge att han arbetade. Domstolen ansåg att hans förklaring om att han skulle ha trott att det gick att få arbetslöshetsersättning samtidigt som han uppbar lön framstod som långsökt. Eftersom det i ansökningarna fanns rutor för arbete som han lämnat tomma trots att han arbetade, fann tingsrätten att han i vart fall måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att uppgifterna var felaktiga och att detta kunde leda till felaktiga utbetalningar. Att han trots detta inte gjorde några efterforskningar innebar att han bedömdes ha varit likgiltig inför risken. Domstolen avfärdade hans invändningar om bristande språkkunskaper och att han hört att visst arbete skulle vara tillåtet som ansvarsbefriande.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men eftersom den tilltalade inte tidigare förekom i belastningsregistret och det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet bestämdes påföljden till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 220 kronor, sammanlagt 8 800 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.