Penningtvättsbrott med skadestånd
2026-07-30
Den tilltalade döms för penningtvättsbrott och ska få en villkorlig dom. Tingsrätten fann att åtalet var styrkt och att den tilltalade genom två tillfällen hade tagit emot, förvarat och omsatt pengar som härrörde från brottslig verksamhet. Hon ska också betala skadestånd till dödsboet efter målsäganden samt avgift till Brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åtalet gällde en åtalspunkt om penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade, ensam eller tillsammans och i samförstånd med andra, upplåtit sitt bankkonto för insättningar, tagit emot och förvarat pengarna på kontot och därefter omsatt dem genom kontantuttag, kortköp och överföringar, eller i vart fall låtit någon annan omsätta pengarna. Det ska enligt åtalet ha skett vid två tillfällen under perioden den 16 mars 2023 till den 29 mars 2023. Det första tillfället avsåg perioden den 16 mars 2023 till den 20 mars 2023 och beloppet 100 000 kronor. Det andra tillfället avsåg perioden den 27 mars 2023 till den 29 mars 2023 och beloppet 105 000 kronor. Domstolen dömde den tilltalade för denna åtalspunkt.
Rättens bedömning
Den tilltalade förnekade gärningen och invände att hon i vart fall saknat uppsåt. Tingsrätten grundade sin bedömning på målsägandens uppgifter i polisförhör, förhör med den tilltalade och skriftlig bevisning i form av kontoutdrag. Målsägandens uppgifter fick enligt domstolen starkt stöd av övrig bevisning. Rätten fann att det var styrkt att målsäganden utsatts för brott och förlorat 205 000 kronor, samt att pengarna satts in på den tilltalades konto och därefter förvarats och omsatts på det sätt som angavs i åtalet.
Domstolen konstaterade vidare att det på den tilltalades konto före insättningarna och efter uttagen, köpen och överföringarna endast fanns några hundra kronor. Den fann också att uttag, köp och överföringar gjorts med stora belopp kort efter att pengar satts in. Enligt tingsrätten var det uppenbart att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig pengarna eller deras värde.
När det gällde uppsåt ansåg rätten att den tilltalade, genom att ge en annan person full behörighet att förfoga över hennes konto samtidigt som hon varit medveten om att stora belopp förts över till kontot och dessutom själv medverkat till överföringar om stora belopp, måste ha förstått att pengarna kunde härröra från brott och att åtgärderna kunde syfta till att dölja detta. Tingsrätten fann därför att hon haft uppsåt och att åtalet var styrkt.
Domslut och påföljd
Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten tog hänsyn till att den tilltalade inte förekom i belastningsregistret och att det, med hänsyn till att det utan hennes förskyllan hade förflutit ovanligt lång tid sedan brotten begicks, fanns särskilda skäl att inte förena den villkorliga domen med dagsböter.
Den tilltalade ska också betala skadestånd till dödsboet efter målsäganden med 205 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 29 mars 2023. Domstolen fann att det inte fanns tillräckliga skäl för jämkning av skadeståndet. Hon ska dessutom betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden. Försvararens ersättning bestämdes att stanna på staten.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Relaterade artiklar
Den svarande, som hyrt ett rum i en delad lägenhet via en förstahandshyresgäst, stämdes av en meduthyrare på över 70 000 kr för obetalda hyror, skadestånd och elkostnader. Tingsrätten fann dock att inget hyresavtal förelegat mellan parterna och ogillade samtliga yrkanden. Den svarande flyttade in i en delad lägenhet under 2016 och hyrde ursprungligen ett rum mot kontant betalning till förstahand...