Två gåvor av fastigheter ledde till fällande dom

Den tilltalade har dömts för både oredlighet mot borgenärer och grov oredlighet mot borgenärer efter två gåvor av fastigheter under våren 2023. Tingsrätten ansåg att han vid båda tillfällena var på obestånd eller i vart fall att det förelåg en påtaglig fara för obestånd, och att han agerat med uppsåt. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde det oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap. 1 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före 1 augusti 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade den 28 februari 2023 genom gåva överlåtit en femtedel av en fastighet till sin mor. Åklagaren gjorde gällande att egendomen hade ett värde av betydande omfattning och att gärningen skedde när han var på obestånd eller när påtaglig fara förelåg för obestånd. Tingsrätten dömde honom för denna gärning.

I den andra åtalspunkten gällde det grov oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap. 1 § första och tredje styckena brottsbalken i samma lydelse. Enligt åtalet hade den tilltalade den 10 mars 2023 genom gåva överlåtit en fastighet till sin dåvarande sambo. Åklagaren gjorde gällande att gärningen skulle bedömas som grov eftersom den varit av betydande omfattning. Tingsrätten dömde honom även för denna gärning och rubricerade den som grov oredlighet mot borgenärer.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade hade avhänt sig en femtedel av den första fastigheten genom gåva till sin mor och att han hade avhänt sig den andra fastigheten genom gåva till sin dåvarande sambo. Rätten utgick från att den första andelen tillhörde honom eftersom han haft lagfart på en femtedel av fastigheten, även om han invänt att han inte hade betalat för andelen.

Vid konkursbouppteckningen fanns utmätningsbara tillgångar om endast 6 571 kronor, och den tilltalade försattes i konkurs den 24 juli 2024. Vid konkursutbrottet hade han skulder om knappt 1,2 miljoner kronor. Tingsrätten bedömde att han vid gåvotillfällena i vart fall hade en påtaglig fara för att komma på obestånd och att gåvorna av de enda betydande tillgångarna förstärkte den faran. Uppgiften om att han ägde en lägenhet utomlands lämnades utan avseende eftersom den inte ansågs kontrollerbar.

När det gällde rubriceringen noterade tingsrätten att den bortgivna andelen i den första fastigheten hade ett värde om 553 333 kronor efter avdrag för lån och att fastigheten i den andra åtalspunkten hade ett värde om 1 621 333 kronor efter avdrag för lån. Med hänsyn till skuldsättningen och att den andra gåvan berövade borgenärerna möjligheten till utdelning ur en tillgång vars värde vida översteg skulderna ansåg rätten att brottet i den andra åtalspunkten varit av betydande omfattning. Tingsrätten fann därför att den gärningen skulle bedömas som grov oredlighet mot borgenärer.

Rätten fann också att den tilltalade agerat med uppsåt. Den lade vikt vid att han kände till sin skuldsituation, saknade andra betydande tillgångar, hade gett gåvorna till närstående kort tid innan konkursen och att någon annan rimlig förklaring till överlåtelserna inte framkommit. Tingsrätten ansåg därför att det var utrett att han gjort sig skyldig till både oredlighet mot borgenärer och grov oredlighet mot borgenärer.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till skyddstillsyn med samhällstjänst i 180 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle straffet ha bestämts till åtta månaders fängelse. Övervakare ska utses av frivården.

Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Vidare ska staten betala ersättning till försvararen med 48 113 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaderna.