Misshandel ledde till fängelse och utvisning

Den tilltalade döms för misshandel efter ett händelseförlopp mellan den 30 juli 2026 och den 31 juli 2026. Tingsrätten frikänner honom samtidigt från ett åtal om olaga hot den 23 juni 2026. Den hotgärning som åklagaren också hänfört till samma tidsperiod som misshandeln bedömdes av domstolen ingå i misshandeln och ledde därför inte till en separat fällande dom. Påföljden bestämdes till fängelse i åtta månader, och den villkorligt medgivna friheten förverkades helt. Den tilltalade utvisas också ur Sverige och förbjuds att återvända under fem år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet skulle den tilltalade under perioden 30 juli 2026 till 31 juli 2026 i en bostad i Trollhättans stad ha utdelat ett flertal slag mot målsägandens huvud och axlar, tagit ett stryptag om hennes hals och tryckt en kudde mot hennes ansikte. Åklagaren gjorde gällande att gärningen utgjorde grov misshandel. I samma åtalspunkt åberopades också olaga hot under samma tidsperiod, eftersom den tilltalade enligt åklagaren hade hotat målsäganden genom att säga att han skulle döda henne.

Dessutom fanns en separat åtalspunkt om olaga hot den 23 juni 2026 på en offentlig plats i Trollhättans stad. Där påstod åklagaren att den tilltalade hade hotat målsäganden genom att säga att han skulle döda henne.

Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken för händelsen den 30 juli 2026 till den 31 juli 2026. Däremot frikändes han från det separata åtalet om olaga hot den 23 juni 2026. Den hotgärning som låg inom samma tidsperiod som misshandeln bedömdes av domstolen som bevisad, men den ansågs ingå i misshandeln och ledde därför inte till en egen fällande dom.

Rättens bedömning

Tingsrätten lade stor vikt vid att målsägandens uppgifter bedömdes som oklara, osäkra och inte alltid logiska. Domstolen noterade också att det fanns uppgifter om hennes hälsoproblem och minnessvårigheter, samt att hon själv hade uppgett att hon tidigare hade anmält och falskeligen anklagat den tilltalade för brott.

Samtidigt ansåg tingsrätten att det fanns stark stödbevisning för att viss misshandel hade ägt rum. Polisen kom till platsen kort efter midnatt den 31 juli 2026 efter ett larmsamtal. I polisens promemoria framkom att den tilltalade då kom ut från entrédörren vid adressen, att han var kraftigt påverkad och att målsäganden berättade att han hade kastat sin mobil i väggen och därefter slagit, rivit och strypt henne samt sagt att han skulle döda henne. Polisen observerade synliga skador, och journalanteckningar samt rättsintyg och fotografier gav enligt tingsrätten starkt stöd för att målsäganden hade utsatts för våld.

Domstolen fann det bevisat att den tilltalade hade utdelat flera slag mot målsägandens huvud och axlar, tagit ett strypgrepp om hennes hals och tryckt en kudde mot hennes ansikte. Det var också bevisat att hon fick smärta, andnöd, underhudsblödningar på armarna, ryggen och huvudet, underhudsblödningar eller rodnader på bröstet samt rodnader på halsen. Däremot ansågs det inte bevisat att hon hade försatts i ett livshotande tillstånd. Tingsrätten bedömde därför att gärningen inte nådde upp till grov misshandel, utan skulle bedömas som misshandel av normalgraden.

När det gällde olaga hotet inom samma händelseförlopp ansåg tingsrätten att även den gärningen var bevisad, men att omständigheterna gjorde att den ingick i misshandeln. Därför dömdes den tilltalade inte särskilt för olaga hot i den delen.

För den separata åtalspunkten om olaga hot den 23 juni 2026 fann tingsrätten att uppgifterna från både målsäganden och ett vittne var oklara och osäkra. Domstolen ansåg att det inte var bevisat att målsäganden hade blivit rädd eller ens kunde förväntas känna allvarlig rädsla. Den tilltalade frikändes därför från denna åtalspunkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för misshandel och frikänns från åtalet om olaga hot den 23 juni 2026. Påföljden bestämdes till fängelse i åtta månader. Tingsrätten ansåg att brottets straffvärde motsvarade fängelse i åtta månader och att någon annan påföljd inte kunde komma i fråga, bland annat med hänsyn till återfall i brottslighet under prövotid efter villkorlig frigivning. Hela den villkorligt medgivna friheten förverkades.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska utvisas ur Sverige och förbjuds att återvända hit under fem år. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas och tills utvisningsbeslutet får laga kraft eller dessförinnan får verkställas.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 53 200 kronor till målsäganden, med ränta från den 31 juli 2026. Tingsrätten bedömde att 50 000 kronor utgjorde skälig ersättning för kränkning och att yrkad ersättning för sveda och värk var skälig. Något skadestånd dömdes inte ut för den del som avsåg olaga hotet den 23 juni 2026, eftersom den tilltalade frikändes från den åtalspunkten.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna.