Villkorlig dom efter grovt osann försäkran

Den tilltalade döms för osann försäkran, grovt brott, efter att ha lämnat en försäkran i samband med ett teoriprov för körkort och därefter haft en öronsnäcka i örat under provtillfället. Tingsrätten ansåg att handlingen innebar fara i bevishänseende och att brottet skulle bedömas som grovt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt. Den tilltalade åtalades för osann försäkran, grovt brott, enligt 15 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade i samband med Trafikverkets teoriprov för körkort intygat på heder och samvete att lämna provsvar utan att använda otillåtet hjälpmedel. Försäkran var enligt åklagaren osann eftersom den tilltalade använde ett otillåtet hjälpmedel i form av öronsnäcka vid provtillfället. Händelsen angavs ha inträffat den 28 augusti 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för gärningen och att brottet var grovt.

Den tilltalade förnekade brott och uppgav att hon visserligen hade haft en öronsnäcka i örat, men att det berodde på att hon av misstag glömde att ta av sig den. Hon bestred att öronsnäckan använts som otillåtet hjälpmedel och förnekade uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade hade intygat att hon inte skulle använda otillåtna hjälpmedel vid provet och att hon trots detta hade haft en egen öronsnäcka i örat. Domstolen ansåg att hennes uppgift om att hon inte märkt öronsnäckan var osannolik. Tingsrätten fäste särskild vikt vid övervakningsfilmerna, som enligt domen visade att hon vid upprepade tillfällen under provet rörde vid örat där öronsnäckan satt, bland annat när hon satte på sig hörlurarna som tillhörde provdatorn.

Domstolen beaktade också uppgifterna från vittnet, som arbetade som provförrättare. Vittnet berättade att den tilltalade framstod som nervös, att hon först inte ville visa örat när han bad om det, att hon sedan tog fram öronsnäckan och att han hörde ett visslande ljud från den när hon tog av sig den. Vittnet uppgav också att den tilltalade efter att ha lämnat provsalen sade att han skulle förlåta henne och att någon hade lurat henne. Tingsrätten fann ingen anledning att ifrågasätta vittnets uppgifter.

Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det var klarlagt att den tilltalade var medveten om öronsnäckan vid provtillfället. Domstolen bedömde att det också stod klart att hon hade för avsikt att använda öronsnäckan under provet redan när hon lämnade sin försäkran. Att det inte var visat att öronsnäckan faktiskt användes för att fuska saknade betydelse enligt tingsrätten, eftersom agerandet redan i sig innebar fara i bevishänseende. Brottet bedömdes som grovt av de skäl som åklagaren angett.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för osann försäkran, grovt brott, med händelsedatum den 28 augusti 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den förenades med 50 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 500 kronor.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. När det gäller försvararkostnaderna bestämde tingsrätten att staten skulle ersätta försvararen med 24 181 kronor, men den tilltalade ska betala tillbaka 2 400 kronor till staten. Tingsrätten anförde att den begärda ersättningen för arbete var för hög i förhållande till målets karaktär och att ersättning därför endast skulle utgå för åtta timmars arbete, medan övrig begärd ersättning bedömdes som skälig.