Grov narkotikasmuggling prövad i hovrätten – en tilltalad frikänns från huvudåtalet

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål om grov narkotikasmuggling. Den tilltalade var i tingsrätten dömd för medhjälp till grov narkotikasmuggling samt ringa narkotikabrott, men hovrätten ändrade domen och frikände henne från åtalet om grov narkotikasmuggling i form av medhjälp. För det ringa narkotikabrott som redan var fastställt stod tingsrättens bedömning fast, men hovrätten bestämde påföljden till 30 dagsböter om 50 kronor.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en försändelse som enligt utredningen stoppades i tullen den 3 december 2024. Paketet hade skickats från Storbritannien och var adresserat till den tilltalade på hennes adress. I paketet fanns 28 600 tabletter om 100 milligram tapentadol.

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för grov narkotikasmuggling som gärningsman och att påföljden därför skulle bestämmas till fängelse i två år och sex månader. Den tilltalade yrkade att hon skulle frikännas från åtalet för medhjälp till grov narkotikasmuggling och begärde i vart fall strafflindring.

Tingsrätten hade tidigare dömt henne för medhjälp till grov narkotikasmuggling den 3 december 2024 samt för ringa narkotikabrott den 23 april 2025. Hovrätten prövade samma bevisning som tingsrätten i fråga om den grova narkotikasmugglingen. För det ringa narkotikabrottet var skuldfrågan inte överklagad, och hovrätten utgick därför från att den delen skulle stå fast men rubriceras som ringa narkotikabrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade, liksom tingsrätten, att det var utrett att ett paket med narkotika stoppades i tullen den 3 december 2024 och att det var adresserat till den tilltalade. Domstolen utgick från att för att hon skulle kunna dömas som gärningsman eller för medhjälp till narkotikasmuggling krävdes att hon haft uppsåt både till att försändelsen fördes in till Sverige och till att paketet innehöll narkotika.

Hovrätten ansåg, i likhet med tingsrätten, att mycket talade för att den tilltalade hade beställt paketet och därmed känt till både försändelsens ankomst och innehåll. Hovrätten fäste också vikt vid hennes aktivitet i förhållande till fraktföretaget UPS samma dag som försändelsen nådde tullen. Samtidigt ansåg hovrätten att det inte gick att dra den slutsats som tingsrätten hade gjort om att hon måste ha haft tillgång till det telefonnummer som angetts vid beställningen. Hovrätten pekade på att den tilltalade i förhör varit osäker på hur hon fick uppgift om att ett paket fanns att hämta, och att telefonnumret enligt utredningen tycktes vara felaktigt angivet med en siffra för mycket.

Domstolen ansåg att mängden narkotika och dess höga gatuvärde starkt talade för att den tilltalade som angiven mottagare måste ha känt till innehållet. Hovrätten noterade också att utredningen visade att hon inte var främmande för viss hantering av narkotika. Samtidigt bedömde hovrätten att ett tidigare telefonmeddelande från henne om att hon inte hade fått något sms ännu var för allmänt hållet för att få någon egentlig betydelse.

Till skillnad från tingsrätten lade hovrätten större vikt vid den tilltalades uppgifter om att andra personer skulle kunna ha använt hennes namn och adress för att föra in narkotikan i landet. Domstolen fäste också vikt vid att det inte framgick att hon tidigare tagit emot försändelser av liknande slag. Hovrätten fann att hennes förklaring om att hennes plötsliga kontakt med UPS den 3 december 2024 berodde på att hon ville få veta vad det var för paket hon fått information om att hämta inte framstod som orimlig. Sammantaget ansåg hovrätten att hennes uppgifter inte kunde lämnas utan avseende.

På den grunden kom hovrätten fram till att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade den 3 december 2024 hade haft uppsåt till att en försändelse med narkotika fördes in till Sverige. Åklagarens förstahandsyrkande om gärningsmannaskap kunde därför inte bifallas. Eftersom hon inte heller hade haft uppsåt som täckte huvudbrottet kunde hon inte dömas för medhjälp till grov narkotikasmuggling. Hon frikändes därför från den delen av åtalet, och tingsrättens dom ändrades i denna del.

Domslut och påföljd

Hovrätten ogillade alltså åklagarens yrkande om att den tilltalade skulle dömas för grov narkotikasmuggling som gärningsman. Hon frikändes från åtalet för medhjälp till grov narkotikasmuggling den 3 december 2024.

För den del som gällde ringa narkotikabrott stod skuldfrågan fast, och hovrätten bestämde påföljden till 30 dagsböter om 50 kronor. Det innebär att hovrätten ändrade tingsrättens fängelsestraff på två år till en betydligt lindrigare påföljd.

Hovrätten beslutade också om ersättning till försvararen. Den tilltalades försvarare fick ersättning av staten med 8 380 kronor, varav 6 704 kronor för arbete och 1 676 kronor för mervärdesskatt. Staten ska slutligt stå för den kostnaden. Någon uppgift om häktning, skadestånd eller avgift till brottsofferfonden framgår inte av hovrättens beslut.