Hovrätten dömer för rattfylleri och grov olovlig körning

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat stöld, rattfylleri, olovlig körning och ringa narkotikabrott. För den tilltalade ändrade hovrätten tingsrättens dom och dömde honom även för rattfylleri samt olovlig körning, grovt brott, medan åtalet för stöld lämnades ogillat. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter, som ansågs helt erlagda genom frihetsberövande.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. I hovrätten yrkade åklagaren att den tilltalade skulle dömas för stöld, rattfylleri och olovlig körning, grovt brott. Den tilltalade motsatte sig ändring av tingsrättens dom. Hovrätten avgjorde målet i den tilltalades utevaro.

Hovrätten utgick från att vissa delar av tingsrättens dom inte hade överklagats och därför stod fast. För den tilltalade innebar det att han fortfarande skulle dömas för ringa narkotikabrott enligt tingsrättens bedömning. Hovrätten prövade därefter de överklagade åtalspunkterna om rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, samt stöld.

När det gällde rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, fann hovrätten att den tilltalade hade kört bil utan rätt till det och att han hade kört efter att ha använt cannabis i sådan omfattning att narkotika fanns kvar i blodet efter färden. Åtalet bedömdes därför som styrkt i båda dessa delar. Gärningen rubricerades som rattfylleri respektive olovlig körning, grovt brott.

I fråga om stöld grundade sig åtalet på att den tilltalade och en annan person påträffades i en bil tillsammans med en stulen markvibrator i närheten av brottsplatsen. Hovrätten fann dock att det inte var bevisat bortom rimligt tvivel att de hade gjort sig skyldiga till den stöld som åklagaren påstod. Åtalet för stöld ogillades därför.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av skriftlig bevisning och av förhör som hållits i tingsrätten. Två poliser hördes dessutom som vittnen i hovrätten.

I delen om olovlig körning och rattfylleri lade hovrätten särskild vikt vid ett vittnes uppgifter om att bilen stoppades efter att vittnet sett föraren, fått stopp på bilen och därefter kunnat konstatera att endast en person satt på förarplatsen. Hovrätten ansåg att det inte fanns skäl att ifrågasätta vittnets trovärdighet eller tillförlitlighet. Tillsammans med körkortsuppgifterna ansåg hovrätten att det var utrett att den tilltalade hade kört bilen utan behörighet. Hovrätten fann också genom utredningen att körningen hade skett efter cannabisbruk på ett sätt som uppfyllde rekvisiten för rattfylleri.

I narkotikadelen ansåg hovrätten att blodprovsanalysen visade att den tilltalade hade brukat amfetamin samma dag eller kort tid dessförinnan och att de omständigheter som framkommit gjorde det visst att narkotikan tillhörde honom. Han dömdes därför för ringa narkotikabrott i den delen, i enlighet med åklagarens påstående.

När det gällde stöldåtalet ansåg hovrätten att polisvittnets uppgifter visade att det bara var den tilltalade och den andre personen som färdades i bilen när den stoppades. Att de påträffades tillsammans med den stulna markvibratorn i närheten av brottsplatsen var besvärande, men hovrätten konstaterade att det inte var utrett när eller hur markvibratorn tillgreps. Det fanns inte heller någon utredning som band dem till brottsplatsen eller visade att bilen kommit från samma håll som brottsplatsen. Någon teknisk bevisning som knöt dem till markvibratorn hade inte lagts fram. Därför ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att det inte var ställt bortom rimligt tvivel att de gjort sig skyldiga till stöld.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes även för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, begångna den 30 januari 2019. Hovrätten tillämpade 3 § första stycket andra meningen och 4 § andra stycket trafikbrottslagen. För dessa brott och den övriga brottsligheten i målet bestämdes antalet dagsböter till 50. Hovrätten beslutade att böterna skulle anses helt erlagda.

Den tilltalade hade varit frihetsberövad under mer än tre veckor med anledning av de brott som prövades i målet. Hovrätten fann därför att böterna skulle anses vara betalda i sin helhet genom frihetsberövandet.

Hovrätten biföll också åklagarens yrkande om förverkande av amfetaminet som omfattades av ringa narkotikabrottet.

Jämfört med tingsrätten innebär hovrättens dom att den tilltalade fick en strängare brottslig ansvarighet i den meningen att han även fälldes för rattfylleri och grov olovlig körning. Tingsrätten hade tidigare bara dömt honom för ringa narkotikabrott och frikänt honom från stöld, rattfylleri och grov olovlig körning. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom i dessa delar men lät frikännandet från stöld stå fast.