Skyddstillsyn efter penningtvättsbrott

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott efter att ha upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 1 500 kronor och därefter låtit pengarna omsättas genom kortköp. Tingsrätten bedömer att gärningen är styrkt och att den tilltalade agerat med uppsåt. Påföljden bestäms till skyddstillsyn.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 1 500 kronor, tagit emot och förvarat pengarna på kontot samt därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom kortköp. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna för den tilltalade och eller annan att tillgodogöra sig pengarna. Gärningen angavs ha begåtts den 6 februari 2026 på en plats i Visby eller på annan okänd plats i landet.

Den tilltalade medgav att han hade upplåtit sitt bankkonto för insättningen om 1 500 kronor. Han bestred inte ansvar helt, utan godtog ansvar för penningtvättsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom utredningen bevisat att en målsägande den aktuella dagen hade utsatts för ett bedrägeri och vilseletts att swisha 1 500 kronor till den tilltalades bankkonto. Rätten ansåg vidare att det var visat att den tilltalades telefonnummer och bankkonto använts för insättningen samma dag och att han därefter omsatt pengarna eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom kortköp. Domstolen bedömde att åtgärderna objektivt sett syftat till att främja möjligheterna för den tilltalade och eller annan att tillgodogöra sig pengarna.

När det gällde uppsåtet framhöll rätten att omständigheten att pengarna satts in på den tilltalades konto och sedan omsatts genom kortköp talade starkt för uppsåt. Att den tilltalade inte ställde någon fråga om var pengarna kom ifrån, trots att det enligt hans egna uppgifter kändes konstigt, talade enligt rätten med styrka för att han måste ha insett risken för att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att hans åtgärder främjade möjligheten att tillgodogöra sig pengarna. Tingsrätten bedömde därför att han agerat med likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs styrkt och gärningen rubricerades som penningtvättsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott begånget den 6 februari 2026. Påföljden bestäms till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården. Tingsrätten konstaterade att straffvärdet motsvarade ett kort fängelsestraff, men att varken brottslighetens art eller straffvärdet talade för fängelse. Samtidigt beaktade rätten att den tilltalade återfallit under prövotid efter en tidigare dom, men ansåg att det fanns skäl att tro att skyddstillsyn kunde bidra till att han inte begår brott igen.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Staten ska ersätta den offentliga försvararen med 3 725 kronor, varav 2 980 kronor avser arbete och 745 kronor mervärdesskatt.