Tidningen Nordfront ansvarig utgivare fälls för hets mot folkgrupp

Örebro tingsrätt har dömt Martin Saxlind som stått åtalad för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp med anledning av en artikel som publicerats på hemsidan www.nordfront.se under 2015.

Huvudförhandling hölls idag under medverkan av jury. Efter förhandlingen framställde rätten frågan om de aktuella yttrandena i artikeln utgjorde yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp eller inte. Efter överläggning besvarade juryn rättens fråga med ”Ja”.

Därefter överlade tingsrätten. Rätten gjorde bedömningen att yttrandena i artikeln var sådana att de uttrycker missaktning bland annat mot folkgruppen judar på ett sådant sätt som avses i paragrafen om hets mot folkgrupp. Tingsrätten konstaterade också att en fällande dom inte skulle stå i strid med grundläggande fri- och rättigheter, däribland Europakonventionen och Regeringsformen.

När det gäller straffet för brottet bestämde tingsrätten att en tidigare dom från Svea hovrätt på sex månaders fängelse, för brott som begåtts före nu aktuellt yttrandefrihetsbrott, också ska omfatta den nu aktuella brottsligheten, s.k. konsumtionsdom

Martin Saxlind inställning

Martin Saxlind har motsatt sig ansvar för brott. Han har anfört att den aktuella artikeln inte innefattar något uttryck för missaktning. Därutöver nämns inte någon folkgrupp i artikeln. Under alla förhållanden har han inte haft uppsåt att hetsa mot folkgrupp.

Utredningen

Åklagaren har som skriftlig bevisning lagt fram utdrag från webbplats (hemsida) och ett utgivningsbevis.

Förhöret med Martin Saxlind har spelats in. Han har berättat i huvudsak följande.?Det är korrekt att han var ansvarig utgivare för databasen Nordfront när den aktuella artikeln publicerades. Han är även nyhetsredaktör, vilket innebär att han skriver artiklar och korrekturläser m.m. Han läser inte alla artiklar som publiceras, men den artikel som aktualiseras i målet läste han och godkände före publicering. Artikeln nämner inte judar, eller annan folkgrupp, och innehållet är inte hetsande på något sätt. Han är med- veten om att Hitler är kontroversiell. Det är konstigt att det finns flera andra historiska personer som man får hylla, men inte Adolf Hitler. Exempelvis dödade Stalin fler människor. Yttrandena i artikeln ryms inom ramen för yttrandefriheten. Det är tillåtet att hylla kommunistiska massmördare och personer som släpper atombomber. Mänsklighetens historia är fylld av hemska händelser, men det är bara Adolf Hitler som det inte är tillåtet att hylla.

Han förstår att artikeln kan vara kontroversiell. Den nationalsocialistiska ideologin, som han tillhör, menar att förintelsen inte har ägt rum på det sätt som anges i historie- böckerna. Hitler är inte dömd för inblandning i förintelsen. Det är ett antaganden som ligger till grund för att binda Hitler som ledare i det avseendet. Det har skrivits i flera andra artiklar på aktuell hemsida och är allmänt känt att nationalsocialisterna inte anser att Hitler ligger bakom förintelsen. Han förnekar dock inte att judar behandlades illa i Tredje riket, exempelvis genom rasdiskrimineringslagar, men han ifrågasätter att situationen var så dålig som den beskrivs i historieböckerna.

Uttrycket ”kamp mot våra fiender” i artikeln handlar om att Hitler krigade mot kommunismen och Sovjetunionen samt mot kapitalistiska stater i västvärlden med olika kolonier. Yttrandet riktas alltså mot ideologier, inte folkgrupper. Hitler var antikommunistisk. Judarna var inte den huvudsakliga fienden.

Uttrycket ”vinna den kamp han gav sitt liv för” syftar till att Hitler dog i samband med att ”röda armen” intog Berlin. Det var en kamp mot kommunismen.

Uttrycket ”vår ras” syftar på vårt folk, d.v.s. den folkgrupp som bott i Norden under lång tid. Artikeln handlar inte om vår invandringspolitik. Det är möjligt att vara för en folkgrupp utan att vara mot andra folkgrupper. Nelson Mandela var för svartas rättighet men det innebär inte att han var mot vita. På samma sätt är det möjligt att vara för en folkgrupp utan att vara motståndare till en annan.

Uttrycket ”historien om det Tredje riket och Hitlers livsverk” avser Hitlers politiska gärningar. Hitler byggde bland annat upp en omfattande infrastruktur, stiftade djur- skyddslagar och minskade arbetslösheten. Gärningarna har fått stor betydelse i modern tid.

Han tror inte att Hitler var ansvarig för utrotningen av judar, men han förstår att andra personer har den uppfattningen. Omständigheten att en person gjort något negativt betyder inte att de positiva gärningar som personen ifråga åstadkommit inte får lyftas fram.

Det är han eller författaren som ska bestämma artikelns syfte. Om vem som helst får bestämma syftet kommer känslor och subjektiva tyckanden definiera artikelns syfte. Det ger upphov till misstolkningar. Om någon har tagit illa upp av artikeln har den personen misstolkat.

Personer som läser på den aktuella hemsidan är i stor utsträckning nationalsocialister. På hemsidan har det skrivits flera artiklar om allt det positiva som Hitler gjorde. På hemsidan har massmord av judar aldrig hyllats.

Frågan om påföljd

Martin Saxlind förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes den 5 februari 2016 av Svea hovrätt för våldsamt upplopp. Påföljden bestämdes till fängelse sex månader. Södertörns tingsrätts dom i saken meddelades den 17 september 2015. Martin Saxlind har börjat avtjäna fängelsestraffet.

Martin Saxlind ska nu dömas för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Gärningen begicks under perioden 20 april 2015 till 4 juni 2015. Det har alltså varit fråga om en gärning som begåtts i tiden före såväl tingsrättens som hovrättens dom avseende våld- samt upplopp.

Straffvärdet för den gärning som Martin Saxlind nu har befunnits skyldig till uppgår till en månads fängelse.

Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken om ny påföljdsbestämning efter tidigare dom har fått en ny lydelse den 1 juli 2016. Bestämmelserna ska tillämpas i dess äldre lydelse för gärningar begångna före den 1 juli 2016, om inte den nuvarande lydelsen leder till en lindrigare påföljd (se 5 § andra stycket lagen [1964:163] om införande av brottsbalken). Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2016 ska tillämpas i detta fall eftersom en tillämpning av kapitlets nya lydelse inte skulle leda till en lindrigare påföljd.

Det är uppenbart att om Martin Saxlind skulle dömas samtidigt för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp och det våldsamma upploppet skulle, vid bestämmandet av påföljd, straffvärdet för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp vara utan nämnvärd betydelse i förhållande till straffvärdet för det våldsamma upploppet. Den tidigare ut- dömda påföljden, fängelse sex månader, ska därför avse också det nu aktuella brottet.

Örebro tingsrätt mål: B 2614-15