Tidigare anställd vid Kungliga Myntkabinettet frias från grovt häleri

I samband med inventeringar på Kungliga Myntkabinettet upptäcktes det att ett stort antal mynt saknades i samlingarna. Misstankarna mot den tidigare anställde vid kabinettet grundar sig bland annat i att han har sålt värdefulla mynt genom olika auktionsfirmor. Åklagarens åtal bygger på hypotesen att de sålda mynten tidigare stulits från Kungliga Myntkabinettet.

Den tidigare anställde har förnekat brott och bland annat invänt att eventuella brott är preskriberade eftersom han införskaffat samtliga mynt före december 2008, vilket är mer än tio år före det att han delgavs åtalet i december 2018.

Tingsrätten frikände mannen helt från ansvar, i ett fall för att åklagaren inte bevisat att mannen befattat sig med myntet i fråga och i övriga fall för att åklagaren inte bevisat att eventuella brott inte är preskriberade.

Hovrätten har, i likhet med tingsrätten, funnit att preskriptionstiden i detta fall ska räknas från den första handling som utgör ett fullbordat häleri samt att senare åtgärder med mynten inte inverkar på preskriptionstiden. Då åklagaren inte förmått bevisa att en sådan första hälerihandling inträffat i december 2008 eller senare har den tilltalades invändning om preskription inte motbevisats. Detta gäller genomgående avseende samtliga påstådda gärningar, alldeles oavsett om mannen faktiskt har befattat sig med myntet i fråga. Åtalet har därför ogillats i dess helhet och tingsrättens dom har fastställts.

Slutligen har hovrätten även fastställt tingsrättens dom i de delar som rör skadestånd och talan om bättre rätt till sju vikingatida mynt. Kungliga Myntkabinettets skadeståndsanspråk har avslagits på grund av preskription och kabinettets yrkande om bättre rätt har avslagits eftersom det inte är bevisat att just dessa mynt kommer från kabinettet.

– Det som har varit avgörande för utgången i brottmålsdelen är frågan om preskription, närmare bestämt från vilken tidpunkt preskriptionstiden för hälerier likt de här påstådda ska räknas. Hovrätten har bedömt denna fråga med utgångspunkt i två rättsfall från Högsta domstolen. Enligt hovrätten medför Högsta domstolens praxis att samtliga påstådda gärningar ska anses preskriberade, säger Hans Cappelen-Smith, hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Hovrättens ledamöter har varit eniga om domen.