Samtliga SVT-medarbetare döms för människosmuggling mot sitt nekande

Malmö tingsrätt har idag meddelat dom i det mål där Clas Elofsson, Hanin Shakrah och Fredrik Önnevall, teamet bakom SVT-serien Fosterland stått åtalade för människosmuggling. Tingsrätten har kommit fram till att samtliga åtalade – en reporter, en fotograf och en tolk – hjälpt den då 15-årige flyktingpojke som teamet träffade i Grekland på ett sådant sätt att det handlar om människosmuggling. Enligt tingsrätten är det uppenbart att SVT-teamet lämnat hjälpen av rent humanitära skäl. Rättspraxis lämnar dock endast ett mycket begränsat utrymme för att frikänna någon enligt ett s.k. humanitärt undantag. Tingsrätten har inte ansett att undantaget är tillämpligt i det här målet. Påföljden för var och en av de åtalade har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst.

Under tidig sommar 2014 befann sig Clas Elofsson, Hanin Shakrah och Fredrik Önnevall i Grekland för att spela in serien Fosterland. I en lägenhet i Aten träffade filmteamet en då 15-årig flyktingpojke från Syrien som under pågående inspelning vände sig till SVT:s reporter och vädjade om att få följa med teamet från Grekland. Sällskapet kom sedan att resa norrut genom Europa för att slutligen komma till Sverige. De tre åtalade har hävdat att de endast har varit resesällskap till pojken. 

Under huvudförhandlingen har delar av programserien visats. Två saker har varit uppenbara för tingsrätten – dels att Clas Elofsson, Hanin Shakrah och Fredrik Önnevall har hjälpt pojken att ta sig genom Europa och in i Sverige, dels att det var en stark medkänsla för pojken som var anledningen till att de hjälpte honom. Tingsrätten har dock kommit fram till att utrymmet för att frikänna någon av det skälet är mycket begränsat när hjälpen har avsett inresor över s.k. inre gränser (dvs. gränser mellan stater inom Schengensamarbetet). I detta fall kom pojken först in i Europa via Grekland. Flera länder, bl.a. Sverige, sänder inte tillbaka asylsökande till Grekland på grund av de bristande mottagningsförhållanden som råder där. Detta betyder dock inte att det finns skäl att tillämpa ett humanitärt undantag i ett straffrättsligt sammanhang.  

Man måste hålla isär migrationsrätt och straffrätt, säger chefsrådmannen Kristina Andersson i en kommentar. Det regelverk som rör de asylsökande och som syftar till att skydda deras mänskliga rättigheter har ingen omedelbar betydelse vid bedömningen av om den som hjälper någon vid en olovlig inresa har begått ett brott eller inte. Istället är det av betydelse hur pass överhängande flyktingens skyddsbehov är vid själva inresan där hjälpen lämnas. I det här fallet har tingsrätten inte ansett att den hjälp som Clas Elofsson, Hanin Shakrah och Fredrik Önnevall bistått med omfattas av något humanitärt undantag.

Tingsrätten har också kommit fram till att ett sådant undantag under alla omständigheter bara kan tillämpas om den som fått hjälp vid inresan söker asyl omedelbart efter ankomst. Så har inte skett i det här fallet.