Så arbetar domstolarna för att säkra tillgången på nämndemän

Idag finns det drygt 8 000 nämndemän som tjänstgör vid Sveriges Domstolar. 30 procent av nämndemännen är 70 år eller äldre och ingår i en av de riskgrupper som Folkhälsomyndigheten identifierat.

Domstolarna är egna självständiga myndigheter. Hur situationen ser ut varierar mellan domstolarna och kan bland annat påverkas av åldersstrukturen på nämndemännen och var i landet domstolen är belägen. Domstolarna har just nu fokus på att hantera den uppkomna situationen.

Redan idag har domstolarna vissa möjligheter att agera. Om en nämndeman exempelvis är sjuk kan en annan nämndeman kallas in som ersättare. Det finns också möjlighet att kalla in en tillfällig ersättare, alltså någon som inte är vald till nämndeman i vanlig ordning men som däremot är valbar till nämndeman för domkretsen. Om en nämndeman skulle bli sjuk är det möjligt att fortsätta en påbörjad huvudförhandling utan denne. Det är också möjligt för redan utnämnda nämndemän att tjänstgöra i större utsträckning än som tidigare kommits överens med domstolen.

Vid Uppsala tingsrätt har lagmannen Catarina Barketorp kontaktat samtliga nämndemän vid domstolen och informerat om att domstolen följer Folkhälsomyndighetens råd om att de som är över 70 år inte bör vara ute i onödan och att dessa därför inte kommer att bli kallade till förhandlingar.

- Detta har redan resulterat i det positiva att flera av våra yngre nämndemän hört av sig och erbjudit sig att tjänstgöra i högre omfattning än vad som var planerat, säger Catarina Barketorp.

Det finns också exempel på andra åtgärder som kan vidtas. Idag finns det inget som hindrar att en nämndeman förordnas att tjänstgöra vid olika domstolsslag.

Det kan också finnas möjligheter att genom ändringar i lagstiftningen motverka de problem som uppstår.

- Vilka lagstiftningsändringar som kan bli aktuella får analyseras och utredas närmare. Det är i första hand regeringen som ansvarar för detta, säger Charlotte Driving, chefsjurist vid Domstolsverket.