Ökad flexibilitet ger domstolarna större möjlighet att klara ökning av migrationsmål

– Det mycket stora antalet nya mål som förväntas till migrationsdomstolarna, innebär stora utmaningar för Sveriges Domstolar. Domstolarnas förmåga att klara att hantera denna målmängd med rimliga handläggningstider förutsätter resursförstärkningar. Jag ser också ett behov av vissa regelförändringar och av ett stort gemensamt ansvarstagande inom Sveriges Domstolar, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna 2018, då måltillströmningen beräknas kulminera, vara drygt tre gånger högre än den genomsnittliga måltillströmningen under åren 2013–2015.

För att hantera den stora måltillströmningen föreslår Domstolverket att regeringen inför flexiblare så kallade forumregler för fördelningen av asylmål mellan migrationsdomstolarna, men även överväger möjligheten att skapa sådana förutsättningar för att omfördela andra måltyper mellan förvaltningsdomstolarna. Domstolsverket och domstolarna undersöker därtill möjligheter att omfördela personal mellan domstolarna och en rad andra förslag.

– Det är väldigt viktigt att skapa en ökad flexibilitet i systemen. Då kan ett stort inflöde av mål hanteras, genom att mål kan överföras mellan domstolar. Det ger förutsättningar för att omloppstider kan hållas nere och resurser utnyttjas effektivt, säger Gudrun Antemar, lagman på Förvaltningsrätten och migrationsdomstolen i Stockholm.

Domstolsverket bedömer att det dessutom behövs anslagsförstärkningar på migrationsområdet i storleksordningen 615 miljoner kronor för 2017, 675 miljoner kronor för 2018 och 445 miljoner kronor för 2019. I detta ligger även beräknade ökade kostnader för rättsliga biträden.

– När målen kommer till migrationsdomstolarna har den enskilde väntat länge. Det är därför mycket viktigt, med hänsyn till den enskilde och utifrån rättssäkerhetsskäl att vi har förutsättningar att avgöra målen så snart som möjligt när de kommit till oss. Effektiviteten är även viktig ur andra perspektiv, eftersom långa väntetider innebär höga kostnader på andra håll i samhället, säger Gudrun Antemar.

Som framgår av Sveriges Domstolars årsredovisning för 2015 har förhållandet mellan inkomna och avgjorda mål – balanserade mål – minskat under förra året till de lägsta nivåerna under 2000-talet. Även omloppstiderna, tiden från att ett mål inkommit till att det avgjorts i domstol, minskade under 2015.

– Det är ett gynnsamt utgångsläge, men för att bibehålla dessa goda resultat samt genomföra andra utvecklingsinsatser krävs anslagsförstärkningar också utanför migrationsområdet. Från och med 2018 behövs i storleksordningen 160 miljoner kronor i ramhöjning. Detta har Domstolsverket även yrkat i tidigare års budgetunderlag. Ökade möjligheter till samarbete och samverkan inom Sveriges Domstolar skulle också bidra till att det målmedvetna och framgångsrika effektiviseringsarbete som bedrivits under många år kan fortsätta skapa nytta för den enskilde som kommer i kontakt med domstolarna, säger Martin Holmgren.

Budgetunderlag 2016-2018

Nya yrkanden till följd av den förväntade migrationsmålökningen (mnkr)