Mord med brödkniv leder till 13 års fängelse

2021-06-01

Kvinnan dömdes i både tingsrätten och hovrätten för mord till 16 års fängelse. Målet i Högsta domstolen har främst avsett längden på det tidsbestämda straffet vid mord efter de senaste lagändringarna av mordparagrafen.

Vid straffmätningen vid mord är utgångspunkten enligt en nyligen meddelad dom från Högsta domstolen 16 års fängelse, om det varken finns förmildrande eller försvårande omständigheter. I det nu aktuella avgörandet uttalar sig Högsta domstolen om de situationer då fängelsestraffet kan sättas under 16 år. Det behöver göras en större differentiering inom den del av straffskalan som ligger mellan 10 och 16 år. För de fall som hittills har ansetts ha ett straffvärde motsvarande 10 års fängelse görs ingen ändring. Även huvuddelen av de fall som hittills har lett till 12 års fängelse bör också i fortsättningen bedömas på samma sätt. En del av dessa fall där omständigheterna – efter en avvägning mellan förmildrande och försvårande inslag – enbart i mera begränsad omfattning talar för ett lägre straff än utgångspunkten bör leda till 14 års fängelse.

Utöver omständigheterna kring själva gärningen ska det även i viss utsträckning tas s.k. billighetshänsyn. Det kan bli aktuellt t.ex. om gärningsmannen försöker begränsa de skadliga verkningarna av brottet eller om han eller hon har angett sig själv. I någon mån kan också ömmande skäl beaktas.

Högsta domstolen dömer kvinnan för mord och finner att straffvärdet – vid en avvägning mellan förmildrande och försvårande inslag – motsvarar 14 års fängelse. Billighetshänsyn medför dock att straffet sänks till 13 års fängelse. Det får framför allt betydelse att kvinnan omedelbart efter knivhuggen försökt rädda pojkvännen genom att ringa efter ambulans och att hon redan i samtalet med SOS Alarm erkände att det var hon som hade utdelat knivhuggen.

Benämning: ”Mordet med brödkniven”

Andra nyheter

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

2021-06-02
Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Läs

Dom i mål om rättsprövning

2021-06-02
Dom i mål om rättsprövning av beslut om upphävande av strandskydd.
Läs

Utbetalning till aktieägare var inte penninglån i aktiebolagslagens bemärkelse

2021-06-03
Huvudägaren i ett aktiebolag begärde i mars 2016 en ”extra utdelning” från bolaget med cirka 1,1 miljon kr. Beloppet betalades ut. Huvudägaren åtalades för brott mot det s.k. låneförbudet i aktiebolagslagen. Enligt åklagaren utgjorde utbetalningen ett penninglån och ett sådant får i princip inte lämnas till en aktieägare. Högsta domstolen har nu – efter att ha tagit ställning till vad som avses med ”penninglån” – ogillat åtalet.
Läs

Dom i mål om inkomstskatt

2021-06-03
Högsta förvaltningsdomstolen har i målen prövat hur utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag vars enda tillgång består av en fordran på säljaren ska bestämmas vid tillämpningen av den s.k. beloppsspärren.
Läs

Dom i mål om ändring av föreskrift i stiftelseförordnande

2021-06-03
Fråga om synnerliga skäl för att ändra en stiftelses ändamålsföreskrifter.
Läs