Juryn friar den kvinna som står åtalad för tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Justitiekanslern har åtalat en kvinna för grovt förtal genom att ha pekat ut en man som våldtäktsman i en bok respektive i en ljudbok/e-bok. Justitiekanslern har också yrkat att boken ska konfiskeras. Dess­utom har målsäganden framställt ett skadeståndsanspråk.

Tryck- och yttrandefrihetsbrottmål har en särskild prövningsordning. Frågan om det har förelegat ett brott ska prövas av en jury bestående av nio medlemmar. För att döma för tryck- och yttrandefrihets­brott ska minst sex ledamöter vara överens om det. Först då ska rätten, som består av tre juristleda­möter, pröva frågan om brott före­ligger. Anser juryn att brott inte föreligger ska den åtalade frikännas.

Huvudförhandlingen genomfördes under tre dagar. Efter huvudförhandlingens slut överlade juryn. Efter överläggning fann juryn att brott inte förelegat. Den åtalade kvinnan frikändes därför. Med hän­syn till utgången i skuldfrågan avslogs målsägandens skade­ståndsyrkande och åklagarens yrkande om att boken ska konfiskeras. Domen får överklagas tre veckor från idag. Högre rätt får dock inte frångå juryns bedömning.

- Tryck- och yttrandefrihetsbrottmål prövas med jury. Juryprövningen ska fungera som ett särskilt värn för yttrandefriheten. Om juryn kommer fram till att brott inte förelegat ska den tilltalade frias. I den situationen sker alltså inte någon prövning av rättens juristledamöter. Juryn behöver inte motivera sin bedömning och de behöver inte heller redo­visa hur de inbördes rösterna fördelade sig mellan frikännande och fällande, säger chefsrådmannen Måns Wigén i en kommentar.

För beställningar av handlingar, se kontaktuppgifter till höger. För frågor om målet bör kontakt tas i första hand med ordförande i målet chefsrådmannen Måns Wigén. Kontaktuppgifter finns till höger.