Hovrätten dömer ut företagsbot för sprängolycka med dödlig utgång

Tingsrätten dömde företagets sprängarbas för grovt arbetsmiljöbrott bestående i att han av oaktsamhet orsakade dödsfallet genom att inte inspektera sprängområdet tillräckligt noggrant efter sprängningen så att de odetonerade sprängmedlen upptäcktes innan röjningsarbetet fick påbörjas. Åklagarens yrkande om att företaget skulle betala företagsbot bifölls såtillvida att tingsrätten konstaterade att det fanns förutsättningar att döma ut en företagsbot på 1 500 000 kr pga. det grova arbetsmiljöbrottet som hade skett i företagets verksamhet. Med tanke på sprängarbasens särskilda och oberoende ställning inom företaget bedömde tingsrätten dock att det var orimligt att lasta företaget för sprängarbasens brott. Tingsrätten eftergav därför företagsboten, dvs. företaget slapp betala någon bot.

Både åklagaren och företaget överklagade domen till hovrätten. Åklagaren ville att företagsboten skulle höjas till 3 000 000 kr, godtog företagsbot om 1 500 000 kr om arbetsmiljöbrottet inte bedömdes som grovt men motsatte sig eftergift oavsett. Företaget gjorde gällande att sprängarbasen inte hade varit oaktsam och alltså inte hade begått något brott varför talan om företagsbot skulle helt ogillas. Sprängarbasens skuld kom därför att prövas av hovrätten trots att han själv inte hade överklagat domen mot honom.

Liksom tingsrätten finner hovrätten att sprängarbasen genom oaktsamhet har orsakat dödsolyckan. Hovrätten bedömer dock att arbetsmiljöbrottet inte var grovt. Brottet i företagets verksamhet motsvarar en företagsbot på 1 200 000 kr. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten inte skäl att efterge företagsboten eller jämka boten med mer än 20 000 kr på grund av den långa tid som företaget fått vänta på ett rättsligt avslut. Hovrätten dömer därför företaget att betala en företagsbot på 1 180 000 kr.

– Skälet till att hovrätten inte finner arbetsmiljöbrottet grovt är att sprängarbasens oaktsamhet bestod av en missbedömning, som han visserligen inte borde ha gjort vid sin klarläggning efter sprängningen men som inte berodde på något medvetet slarv säger hovrättsrådet Anna Tansjö, en av hovrättens domare i målet.

– Företag har enligt bestämmelserna om företagsbot ett utvidgat ansvar för brott som begås av anställda med en sådan ställning som sprängarbasen hade. Detta gäller även om företagets arbetsmiljöarbete överlag är bra och förebyggande. Det är därför inte orimligt att företaget fullt ut åläggs att betala en företagsbot, säger Anna Tansjö.

Rätten är enig.