Högsta domstolen prövar om olika former av bokföringsbrott ska anses vara samma gärning

En person får inte åtalas en gång till för en gärning som han eller hon redan har blivit dömd eller frikänd för. Godkända strafförelägganden likställs med lagakraftvunna domar. Bestämmelserna syftar främst till att ge den tilltalade skydd mot en ny prövning men ska också bidra till en effektiv brottmålsprocess.

Högsta domstolen konstaterar att det inte är lämpligt att ställa upp några för alla fall gällande kriterier för vad som utgör samma gärning.

Högsta domstolen kommer fram till att det inte är samma skyldighet som sätts åt sidan när någon underlåter att löpande bokföra affärshändelser som när han eller hon underlåter att upprätta årsredovisningen i samma bolag. Det gäller också när underlåtenheterna tar sikte på samma räkenskapsår. Strafföreläggandet och åtalet avsåg alltså inte samma gärning och det förhållandet att kvinnan hade godkänt ett strafföreläggande var inget hinder mot att också pröva åtalet.