Fyra tidigare Ericsson-anställda frikänns från åtal om grov bestickning

Åtalet avsåg anklagelser om att de tilltalade under åren 2011–2012 lämnat mutor till tre personer i Republiken Djibouti i syfte att bland annat erhålla det avtal som Ericsson AB ingått med Djibouti Telecom SA avseende leverans av telekomutrustning till landet.

Enligt åklagarna ska överföringar om drygt två miljoner dollar till ett konto som tillhörde konsultbolaget Ashur International SARL ha innefattat mutor eller otillbörliga belöningar till Attorney General i Djibouti Djama Souleiman, presidenten i Djibouti samt den verkställande direktören för Djibouti Telecom SA.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det för bifall till åtalet om grov bestickning krävs att påstådda mottagare är mutbara, det vill säga faller in under den begränsade krets av mutbara personer som ställs upp i den vid tidpunkten gällande lagstiftningen. Vidare krävs att mutan lämnats för mottagarens tjänsteutövning, det vill säga det krävs att mutan eller belöningen har samband med mottagarens utövade av sitt arbete eller uppdrag på så sätt att denne har kunnat utöva inflytande på ett sätt som främjar givarens intresse.

– Tingsrätten har vid sin bedömning funnit att åklagaren inte har bevisat att Djama Souleiman och presidenten i Djibouti utgjort mutbara personer. Detta eftersom det inte har visats att de har haft någon anställning eller något uppdrag i vilka de har kunnat utöva inflytande på Ericssons möjligheter att erhålla kontraktet med Djibouti Telecom. Det är inte heller visat att Djama Souleiman i sin befattning i övrigt kunnat främja Ericssons etablering i Djibouti på det sätt som åklagaren har påstått. Vad gäller den verkställande direktören för Djibouti Telecom har tingsrätten kommit fram till att han i sin befattning har haft möjlighet att utöva inflytande över Djibouti Telecoms beslut om att tilldela Ericsson kontraktet. Tingsrätten har dock funnit att det inte har bevisats att mutor lämnats till honom genom överföringar till Ashur International SARL. Tingsrätten har mot den bakgrunden inte haft anledning att gå vidare i sin prövning av övriga brottsrekvisit, bland annat om transaktionerna varit otillbörliga. Tingsrätten har inte heller prövat frågan om de tilltalades inblandning i transaktionerna eller deras uppsåt, säger Hampus Lilja, rådman.