Frågor vid klagan över domvilla huruvida delgivning har skett.

I det första målet hade delgivning av fem ansökningar om betalningsföreläggande skett med stämningsman eftersom det fanns anledning anta att mottagaren, en kvinna, höll sig undan. Delgivningsmannen hade därför i stället lämnat handlingarna till hennes sambo. Men det visade sig sedan att hon inte alls höll sig undan. Det var sambon som undanhöll posten för henne. Utslagen om betalningsföreläggande undanröjdes därför.

Det fanns också en delgivning som skulle ha skett med vanligt delgivningskvitto långt tidigare, men kvittot var nu gallrat. Vid en bedömning av samtliga omständigheter fann Högsta domstolen att det var tveksamt om hon hade delgetts. Även det utslaget undanröjdes därför.

Det andra målet gällde två delgivningar som skulle ha skett med anledning av ansökningar om betalningsföreläggande mot kvinnans och mannens son. Eftersom sonen var omyndig skulle båda föräldrarna delges. Stämningsmannen hade intygat att handlingarna hade överlämnats även till mamman. Men utredningen var sådan att det ändå var tveksamt om hon hade delgetts. Bl.a. hade pappan erkänt att han vid ett tillfälle skrivit under hennes namn utan tillåtelse.

I det tredje målet hade tingsrätten meddelat tredskodom eftersom svaranden inte hade hört av sig. Delgivning hade skett med vanligt delgivningskvitto, men detta hade gallrats bort av tingsrätten. Svaranden hade flera år tidigare flyttat till Spanien och sagt upp lägenheten där delgivningen skulle ha skett. Enligt Högsta domstolen kunde det inte krävas någon närmare förklaring till vem som hade skrivit under kvittot i svarandens namn.

I. Ö 2276-14 II. Ö 2300-14 III. Ö 4922-15

Dag Mattsson Justitieråd 08-561 666 00

Anu Rintala Justitiesekreterare 08-561 666 00