Föreningsstämmobeslut upphävs efter brister i kallelseförfarandet

En samfällighetsförening beslutade vid en föreningsstämma att skjuta upp vissa punkter till en fortsatt stämma, bl.a. frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. På den fortsatta stämman beslutades om ansvarsfrihet. Detta klandrades av några medlemmar på den grunden att kallelsen till den fortsatta stämman inte hade skett enligt stadgarna och att besluten därför inte hade tillkommit i behörig ordning.

Högsta domstolen uttalar att kallelseförfarandet var bristfälligt eftersom kallelsen hade utfärdats för sent i förhållande till vad stadgarna angav. Frågan var då om bristen i kallelseförfarandet skulle medföra att de klandrade besluten upphävs.

Högsta domstolen konstaterar att det är en allmän associationsrättslig princip att formella felaktigheter i fråga om kallelse eller i andra avseenden inte gör ett stämmobeslut ogiltigt, om det är tydligt att felet inte har inverkat på beslutets innehåll. Bedömningen av om så är fallet måste enligt Högsta domstolen ske med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Felets följder för berörda medlemmar och för föreningen ska vägas in i bedömningen. Om felet inneburit ett åsidosättande av grundläggande föreningsrättsliga principer talar det för att felet ska anses ha haft inverkan på beslutet.

I det aktuella fallet hade inte samtliga medlemmar gett sitt godkännande till att stämman kunde hållas trots bristen i kallelseförfarandet. Den sena kallelsen ledde också till att en av medlemmarna, tillika föreningens revisor, inte kunde delta vid stämman. Fastän röstsiffrorna beträffande beslutet om ansvarsfrihet var övervägande för att ansvarsfrihet skulle beviljas styrelseledamöterna, bedömdes omständigheterna sammantagna inte vara sådana att det kunde anses tydligt att det formella felet inte hade inverkat på beslutets innehåll. Detsamma gällde beträffande övriga beslut som hade fattats genom acklamation.