Ett eller två vapenbrott?

2021-05-20

En man innehade samtidigt fyra vapen med tillhörande ammunition. Han förvarade två av vapnen i sin bostad och två av dem i sin närliggande verkstad. Frågan i målet var främst om vapeninnehaven skulle bedömas som ett eller två vapenbrott.

Högsta domstolen konstaterar att den straffbara handlingen att inneha vapen, utan att ha rätt till det, innebär att ett kontinuerligt vapeninnehav utgör ett vapenbrott; detta påverkas normalt inte av att ett eller flera vapen flyttas mellan olika platser eller att innehavaren från början har valt olika platser för innehavet. Högsta domstolen konstaterar vidare att ett olovligt vapeninnehav är ett perdurerande brott vilket innebär att brottet fortsätter att begås tills innehavet upphör.

I det aktuella fallet kommer Högsta domstolen fram till att det var fråga om ett kontinuerligt innehav av vapnen och att det fanns ett sådant tidsmässigt och rumsligt samband mellan vapeninnehaven i bostaden och verkstaden att innehaven ska bedömas som ett vapenbrott.

Högsta domstolen dömer alltså innehavaren för ett vapenbrott. Brottet bedöms som grovt redan på grund av att det var fråga om fyra skarpladdade vapen, men domstolen anser att det finns ytterligare försvårande omständigheter. Straffvärdet av brottet bedöms motsvara drygt tre års fängelse, varvid Högsta domstolen särskilt tar hänsyn till bl.a. att vapnen förvarades lättåtkomligt på två olika platser med de ytterligare faror för allmänheten som detta kan ha inneburit. Detta kunde inte anses fullt ut ha beaktats vid bedömningen att det är fråga om ett grovt brott.

Mannen döms även för andra brott. Påföljden för den samlade brottsligheten bestäms till fängelse i tre år och tre månader.

 
Warning1