EES-medborgare utvisas på grund av grov kvinnofridskränkning

Det krävs mer för att besluta om utvisning av en EES-medborgare som begått brott i Sverige jämfört med de regler som gäller för utvisning av andra utländska medborgare som begått brott här. I målet var det fråga om utvisning skulle ske av en EES-medborgare som begått brottet grov kvinnofridskränkning här.

Högsta domstolen konstaterar att brottet grov kvinnofridskränkning infördes i Sverige för att markera det särskilt straffvärda i en långvarig och upprepad kränkning av en närstående kvinna. Även på internationell nivå har det vidtagits flera åtgärder som betonar vikten av att samhället bekämpar denna typ av våld. Mot denna bakgrund uttalar Högsta domstolen att det står klart att brottet grov kvinnofridskränkning är ett brott av sådant slag som utgör ett hot mot ett grundläggande samhällsintresse och som därför kan ligga till grund för utvisning av en EES-medborgare. För att utvisning ska få beslutas krävs emellertid även att personens beteende i det enskilda fallet bedöms vara ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot, samt att en utvisning inte är oproportionerlig.

Den grova kvinnofridskränkningen hade i det aktuella målet begåtts av mannen under tid som han var sammanboende med kvinnan och fått barn tillsammans med henne. De gärningar som ingick i brottet innefattade bland annat strupgrepp på kvinnan, tryck på hennes hals så att hon inte kunde andas, flera fall av misshandel och flera dödshot. Högsta domstolen bedömer att detta beteende utgör ett sådant verkligt och allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse som medför att utvisning bör ske. Slutligen bedömer domstolen att mannen inte har så stark anknytning till Sverige att en utvisning är oproportionerlig, och detta trots att han har två minderåriga barn som bor här. Mannen utvisas ur Sverige och han förbjuds att återvända hit under åtta år. Han döms även till fängelse i ett år och sex månader.

För alla brott gäller ett allmänt förbud mot att tillämpa strängare lagstiftning än den som gällde när den brottsliga gärningen begicks; det så kallade retroaktivitetsförbudet. Eftersom brottet grov kvinnofridskränkning består av ett antal enskilt straffbara gärningar uppkommer särskilda tillämpningsproblem för detta brott. Högsta domstolen ger därför i målet även vägledning om hur retroaktivitetsförbudet ska tillämpas vid bedömning av straff och utvisning på grund av detta brott, när regelskärpningar skett under den tid gärningar som ingår i brottet begåtts.

- Högsta domstolen har för första gången tagit ställning till att brottet grov kvinnofridskränkning är ett sådant brott som hotar ett grundläggande samhällsintresse och därför strider mot allmän ordning, säger Christine Lager som var en av domarna i målet. Det medför att EES-medborgare som begår detta brott i Sverige kan utvisas, trots att det gäller en förstärkt rätt för sådana medborgare att vistas här.