Domstolarna begär 700 miljoner mer för att upprätthålla rättssäkerheten

Domstolsverkets analyser visar entydigt att domstolarna behöver mer resurser från och med 2022 för att inte bli en flaskhals i rättssystemet.

– Får vi inte tillskottet och mål riskerar att läggas på hög, så slår det mot dem som vänder sig till domstolarna för att få sin sak prövad, exempelvis gällande försörjning, men också mot organisationer, företag och offentlig verksamhet. Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten, säger Thomas Rolén, Domstolsverkets generaldirektör.

Från 2022 begärs 135 miljoner extra, från 2023 ytterligare 405 miljoner och från 2023 en ökning med 160 miljoner jämfört med tilldelning i tidigare underlag från regeringen. Enligt Domstolsverkets prognoser är målökningarna störst för tingsrätter och förvaltningsrätter.

Behovet av tillskott beror på en långsiktig trend med en allt större inströmning av mål till domstolarna. Antalet mål har ökat med 27 procent på bara fem år (se statistik i bifogad fil nedan).

Domstolarna driver ett kontinuerligt arbete med digitalisering och effektivisering av sin verksamhet för att få ut mesta möjliga av anslagsmedlen. Men det räcker inte. Enligt Domstolsverkets prognoser fram till 2024 förväntas målinflödet fortsätta öka kraftigt och landa på drygt 20 procent fler mål i tingsrätter och åtta procent högre i förvaltningsrätter, jämfört med 2020.

Utan tillskott kommer balanserna med mål som inte avgjorts att öka och därmed leda till längre väntetider för alla parter. Det finns också en risk att de satsningar som görs på polis och åklagare inte får fullt genomslag om Sveriges Domstolar inte får mer resurser. Det har direkt effekt på människors vardag och företags utvecklingsmöjligheter.

– Långa väntetider påverkar förtroendet för rättssystemet. Oberoende och väl fungerande domstolar är bärande för rättsstaten och ger legitimitet till vårt samhällssystem och därmed till demokratin i Sverige, säger Thomas Rolén.

Budgetunderlaget lämnas in till Regeringskansliet i dag, 1 mars och därefter behandlas samtliga myndigheters budgetförslag. Regeringen presenterar sedan budgetpropositionen i september.