Dom i mål om inkomstskatt

2024-11-25

Mellan de nordiska länderna finns ett skatteavtal där det bl.a. finns bestämmelser om att transaktioner mellan närstående företag i olika länder får beskattas utifrån den s.k. armlängdsprincipen, dvs. som om företagen var oberoende av varandra.

Av artikel 9.2 i skatteavtalet följer att om ett annat land, i enlighet med armlängdsprincipen, beskattar en inkomst som även beskattas hos ett företag i Sverige, ska Sverige genomföra en s.k. korresponderande justering av skatten. En sådan justering ska bara göras om Sverige anser att justeringen är berättigad. Vid den korresponderande justeringen kan Skatteverket, i egenskap av behörig myndighet, vid behov överlägga med den behöriga myndigheten i det andra landet.

Målet gäller ett svenskt bolag som haft ränteinkomster från ett norskt dotterbolag. Norska myndigheter har, med tillämpning av armlängdsprincipen, nekat dotterbolaget avdrag för en del av räntekostnaderna. Skatteverket har därefter nekat det svenska bolaget en korresponderande justeringen av ränteinkomsterna på grund av att den inte ansetts berättigad. Efter överklagande fann Kammarrätten emellertid att en domstol är förhindrad att tillämpa artikel 9.2.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att Skatteverket i sin beskattningsverksamhet ska tillämpa bestämmelser i skatteavtalen, däribland artikel. 9.2. Efter ett överklagande av ett beskattningsbeslut ska även förvaltningsdomstolarna tillämpa sådana bestämmelser. Om Skatteverket vid prövningen av artikel 9.2 bedömer att förutsättningarna för korresponderande justering inte är uppfyllda och myndighetens beslut överklagas, ankommer det alltså på förvaltningsdomstolarna att pröva om Skatteverket haft fog för sitt beslut. Att Skatteverket i egenskap av behörig myndighet kan initiera överläggningar med ett annat land innebär inte att en förvaltningsdomstol är förhindrad att göra en korresponderande justering enligt artikel 9.2. 

Andra nyheter

Nytt inlägg på domarbloggen

2024-11-26
Södertörns tingsrätt anordnar återkommande rättegångsspel för sina notarier under deras utbildning. Rättegångsspel är en rättegång på låtsas där medarbetare på domstolen spelar de olika rollerna. Under rättegångsspelet kan man som notarie få träna på hur det är att vara ordförande i en trygg utbildningsmiljö. I dagens blogginlägg får vi följa med notarien Magda på ett rättegångsspel här på tingsrätten.
Läs

Beslut i mål om avvisad ansökan om förhandsbesked

2024-11-26
Fråga om Europakonventionen utgör hinder mot att tillämpa överklagandeförbudet i 23 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor avseende beslut om avvisning av en ansökan om förhandsbesked.
Läs

Översändande av en dom för verkställighet i Spanien

2024-11-28
Målet gällde förutsättningarna för att få sända över en fängelsedom för verkställighet i en annan medlemsstat inom EU, trots att både den dömdes samtycke och den verkställande statens medgivande saknades.
Läs

Ett rättsfall om två olika fullmakter som rörde samma sak

2024-11-28
En fullmakt har inte ansetts vara återkallad på föreskrivet sätt genom att fullmaktsgivaren utfärdat en ny fullmakt med inskränkt behörighet för ombudet. Trots detta har tredje man inte kunnat göra gällande den tidigare fullmakten, eftersom tredje man borde ha förstått att fullmaktsgivaren haft för avsikt att den nya – och inte den tidigare – fullmakten skulle reglera ombudets behörighet. En betalning som tredje man gjort till ombudet har därför inte skett med befriande verkan.
Läs

Beslut i mål om avvisad talan

2024-11-29
En förvaltningsrätts beslut att överlämna handlingarna i målet till beslutsmyndigheten för utredning av rätt till ytterligare elstöd har utgjort ett överklagbart beslut om återförvisning som myndigheten har rätt att klaga på.
Läs