Dom i mål om bistånd åt asylsökande enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Inom förvaltningsrätten gäller att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för en enskild får ändras till den enskildes nackdel bara om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, om det föreligger tvingande säkerhetsskäl eller om den enskilde vilselett myndigheten.

Migrationsverket återkallade ett beslut att utge dagersättning till en asylsökande när det uppdagades att han hade egna medel. Den asylsökande överklagade Migrationsverkets beslut till förvaltningsrätten som ansåg att Migrationsverket inte hade rätt att ändra beslutet eftersom det inte framgick av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar fick återkallas. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. framgår att en utlänning som saknar egna medel har rätt till dagersättning. Att den asylsökande saknar egna medel är således en grundläggande förutsättning för rätten till bistånd. Domstolen ansåg vidare att det fanns ytterligare bestämmelser och uttalanden i förarbeten som gav stöd för att avsikten med biståndet är att besluten ska gälla till dess förutsättningarna för bistånd inte längre föreligger. Domstolen ansåg därför att framgick av föreskrifterna som beslutet att bevilja dagersättning hade grundats på att beslutet fick återkallas om förutsättningarna får bistånd förändras. Migrationsverket hade därför rätt att återkalla beslutet om dagersättning eftersom den asylsökande hade egna medel.