Dom i mål om assistansersättning

Assistansersättning lämnas med ett schablonbelopp per timme. Om det finns särskilda skäl kan dock ersättning lämnas med ett högre timbelopp. Målet handlar om en person som är beviljad assistansersättning och som ansökte om ersättning med ett högre timbelopp av det skälet att en stor del av assistansen utförs under obekväm arbetstid. Försäkringskassan beviljade ersättning med ett högre timbelopp och motiverade detta med att den enskilde behöver assistans som till tillräckligt stor del är förlagd på obekväm arbetstid. Varken förvaltningsrätten eller kammarrätten ändrade beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen uttalar att en grundläggande förutsättning för att besluta om ersättning med ett högre timbelopp är att kostnaden för assistansen faktiskt överstiger schablonbeloppet, varför det måste framgå av utredningen hur kostnaderna har beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen uttalar även att det är den som ansöker om ett högre timbelopp som har bevisbördan för att ersättning enligt schablonen är otillräcklig. I målet saknas utredning som visar hur lönekostnaderna och de övriga kostnaderna har beräknats samt utredning som visar underlaget för beräkningen. Det har inte heller redovisats hur den enskildes särskilda behov har medfört de ökade kostnaderna. Högsta förvaltningsdomstolen anser därför att den enskilde inte har visat att ersättning enligt schablonen varit otillräcklig, varför Försäkringskassan inte borde ha beviljat ersättning med ett högre timbelopp.