Dom i mål om aktivitetsstöd

En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen kan få ersättning från Försäkringskassan, s.k. aktivitetsstöd.

Aktivitetsstöd betalas ut månadsvis och ansökan för en månad ska göras under den efterföljande månaden, dvs. en månad i efterskott. Om ansökan om ersättning görs senare än under den efterföljande månaden får ersättning betalas ut endast om det finns särskilda skäl.

Arbetsförmedlingen hade återkallat en persons deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Personen begärde omprövning av Arbetsförmedlingens beslut och fortsatte att delta i programmets aktiviteter. Först efter att Arbetsförmedlingen ändrat sitt återkallelsebeslut ansökte han om aktivitetsstöd hos Försäkringskassan. Försäkringskassan avslog ansökningarna då de kommit in för sent. Att Arbetsförmedlingen ändrat sitt beslut ansågs inte utgöra särskilda skäl för att ändå bevilja aktivitetsstöd.

Förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg till skillnad från Försäkringskassan att det fanns särskilda skäl för att bevilja ersättning för tid längre tillbaka än månaden före ansökningsmånaden.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det i den aktuella förordningen inte framgår vad som kan utgöra särskilda skäl och att det inte finns några förarbeten som kan ge ledning. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen måste utgångspunkten vid prövningen av om det finns särskilda skäl vara att det ska göras en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Vid denna prövning ska i första hand beaktas omständigheter hänförliga till sökanden själv som innebär att denne varit förhindrad att ansöka i tid, t.ex. sjukdom eller olycksfall. Därutöver kan det även finnas omständigheter som visserligen inte är direkt hänförliga till sökanden själv men som ändå bör beaktas, förutsatt att det framstår som ursäktligt att ansökan inte lämnats i tid, t.ex. en nära anhörigs akuta sjukdom eller dödsfall.

I det aktuella fallet hade personen deltagit i programmets aktiviteter under hela den tid som ansökningarna avsåg. Han borde därför ha ansökt om aktivitetsstöd för varje månad senast under den efterföljande månaden. Det förhållandet att han begärt omprövning av Arbetsförmedlingens beslut saknade enligt Högsta förvaltningsdomstolens uppfattning betydelse för skyldigheten att ansöka i tid. Det fanns därför inte särskilda skäl för att bevilja honom aktivitetsstöd för längre tid tillbaka än månaden före ansökningsmånaden.