Avgörande om beviskravet avseende målsägandens ålder

2019-04-29

En man åtalades för att under åren 2015–2017 ha haft flera sexuella kontakter med en flicka. Det var i flertalet fall fråga om sexuella kontakter som är straffbara enbart om flickan vid respektive tillfälle var under 15 år. Flickan var född utomlands och kom till Sverige som adoptivbarn. Det saknas information om hennes första levnadsår. I Sverige folkbokfördes hon som född år 2003. Uppgiften om att hon är född år 2003 grundar sig framför allt på läkarbedömningar, gjorda år 2008 och 2009, om att hon då var fem år gammal.

Högsta domstolen konstaterar att i brottmål ligger bevisbördan på åklagaren, att beviskravet vanligen är ”ställt utom rimligt tvivel” och att detta beviskrav gäller även i frågan om en målsägande i ett mål om sexualbrott mot barn är under 15 år. Visserligen har uppgifter i folkbokföringsdatabasen normalt en hög grad av tillförlitlighet. Men om det påstås att uppgifterna inte är riktiga eller det annars kommer fram omständigheter som gör att de kan ifrågasättas, måste åklagaren på sedvanligt sätt bevisa att det som anges i åtalet om målsägandens ålder stämmer, t.ex. genom att han eller hon visar att folkbokföringsuppgifterna vilar på ett tillförlitligt underlag.

Högsta domstolen har bedömt att det i detta fall inte kan uteslutas att målsäganden är född så tidigt som år 2001. Som en följd av detta ogillas de åtal som avser mannens och flickans sexuella kontakter under åren 2016 och 2017.

Bifogade filer: B 5057-18


Senast ändrad: 2019-04-29 För mer information kontakta:

Sten Andersson
Justitieråd
08-561 666 15

Karin Ahlstrand Oxhamre
Justitiesekreterare
08-561 666 50