Artist frias från åtal om hot mot tjänsteman via Instagram och Spotify

2018-10-29

Rättens ordförande rådmannen Maria Hellberg säger i en kommentar:

- I åtalet påstods att det var artisten själv som lagt upp inlägget på Instagram och tingsrätten ansåg att det inte fanns tillräcklig bevisning för det påståendet. Han frias därför på den punkten. Tingsrätten har därmed inte haft anledning att pröva om Instagraminlägget i sig kan anses utgöra ett hot om våld.

När det gäller låten på Spotify ansåg tingsrätten att åklagaren bevisat att artisten skrivit den och sett till att den laddats upp. Tingsrätten kom vidare fram till att låttexten i sig kan anses innehålla hot om våld och att det var bevisat att målsäganden uppfattat låten som ett allvarligt menat hot. För att någon ska dömas för hot mot tjänsteman krävs också att denne har haft uppsåt till att förmedla ett allvarligt menat hot om våld.

Rådmannen Maria Hellberg:

- Tingsrätten har bedömt att det mesta talade för att artistens huvudsyfte med låten har varit att kraftfullt, med sitt språkbruk, protestera mot att en polis uttalat sig i fråga om vilka spelningar som arrangörer bör boka. Enligt tingsrätten har uppsåt till brottet inte kunnat bevisas och artisten frias därför också från åtalet rörande låten på Spotify.

De skiljaktiga ledamöterna har ansett att åklagaren har bevisat att artisten har insett risken för att hotet skulle uppfattas som allvarligt menat och att han trots det har hotat polisen. De har därmed ansett att han haft s.k. likgiltighetsuppsåt till hotet via Spotify och att han ska dömas för det.

Kopior av handlingar i målet kan mot avgift beställas via e-post:
stockholms.tingsratt.avdelning2@dom.se

Senast ändrad: 2018-10-29 För mer information kontakta:

Hellberg,Maria
Rådman
08-561 65 196 Från kl. 11.00-15.00

Målnummer:

B 2307-18, avdelning 2

Beställning av dom: stockholm.tingsratt.avdelning2@dom.se
Fakta:

Vid oavgjort gäller det lindrigaste domslutet

Omröstningsreglerna i rättegångsbalken avgör vad som gäller om rättens ledamöter inte kan enas om utgången i ett mål. Reglerna innebär att rättens majoritet avgör utgången ifall rätten är oenig. Om två förslag till domslut har hälften av rösterna vardera gäller det utfall som är lindrigast eller minst ingripande för den tilltalade, t.ex. en friande dom eller ett mildare straff (29 kap. 3 § rättegångsbalken).