Anders Ygeman - IS dödskult hotar fortfarande Sverige

Ett år efter Bataclan – vi måste våga tänka tanken att terrordåd kan drabba också oss, skriver inrikesminister Anders Ygeman.

I dag har det gått ett år sedan terroristdåden i Paris, då Bataclan och en rad andra platser attackerades. 130 människor som hade gått ut för att lyssna på musik, se på fotboll eller besöka en restaurang mördades hänsynslöst av terrorister.

De fega attentatsmännen gav sig på obeväpnade människor, som var chanslösa mot de automatvapen och sprängladdningar som användes. En svensk medborgare fanns bland de döda. Med samma hänsynslöshet har terrorister därefter slagit till igen, bland annat i Bryssel och i Nice.

Dessa attentat var inte början utan enbart de senaste i en serie angrepp på det öppna samhället. Regeringen påbörjade direkt efter tillträdet arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism. Hotbilden hade förändrats efter Daeshs, IS, landvinningar och det allt större antal personer som valde att resa till krigsområden för att strida för terroristgrupper.

Antalet svenskar som reser för att ansluta sig till Daesh har i dag minskat betydligt. Det är resultatet av flera samverkande faktorer. Terrorsektens attraktionskraft har dalat när det nu är tydligt att drömmen om ett kalifat endast ledde fram till ett våldsamt skräckvälde – som krymper dag för dag. De allt mer intensiva striderna gör det svårare att korsa gränserna så väl in som ut ur Syrien och Irak. Den som reser ner blir med stor sannolikhet fast i krigets helvete.

Hösten 2014 var det fortfarande lagligt att resa till en krigszon och ansluta sig till ett träningsläger för terrorister. Hösten 2014 kunde man fortfarande hämta ut obegränsat med pass. Hösten 2014 hade inte en enda kommun i Sverige en samordnare eller handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Sedan regeringen tillträdde för två år sedan har vi vidtagit en rad olika åtgärder. Vi har gjort det det olagligt att resa till en konfliktzon i terrorismsyfte. Vi har skärpt reglerna för att hämta ut svenska pass. Genom den nationella samordnarens arbete har nu alla kommuner i landet en samordnare eller kontaktperson för arbetet mot våldsbejakande extremism. Många kommuner har tagit fram handlingsplaner. Och fler är på väg.

Trots de åtgärder som har radats upp ovan, och trots de positiva tendenser som nu syns på att antalet terrorkrigsresenärer minskar, så måste vi fortsätta arbetet med att höja vår beredskap.

Det finns fortfarande en hotbild från dem som svär trohet till den dödskult som Daesh sprider. Och det finns andra grupper i samhället som hotar vår säkerhet.

Hotet från vänster- och högerextremistiska grupper samt ensamagerande gärningsmän med rasistiska motiv är högst reellt.

Därför kommer regeringen att ge de brottsbekämpande myndigheterna bättre förutsättningar att skydda samhället mot terrorism och andra hot. I budgetpropositionen för 2017 ges Säkerhetspolisen ett tillskott på 650 miljoner kronor under åren 2017-2020. Polisen tillförs under samma period över två miljarder kronor.

Regeringen arbetar just nu med flera förslag för att stärka beredskapen mot terroristdåd. Ett lagförslag är på väg som kommer att underlätta informationsutbytet mellan de myndigheter som arbetar mot terrorism; inom kort kommer regeringen att lägga fram ett lagförslag som gör det möjligt för myndigheterna att skicka information per sms till alla människor som befinner sig i ett visst område när en farlig situation uppstår; regeringen utreder också hur vi i ska kunna möjliggöra för myndigheterna att komma åt krypterade informationskanaler, som idag används av kriminella och terrorister för att kunna kommunicera ostört.

Trots att mycket görs måste vi våga tänka tanken att terroristdåd kan drabba oss också här i Sverige.

I dag minns vi offren för den vettlösa terrorn i Paris. Och vi fortsätter oförtrutet vårt arbete för att se till att samma sak inte ska hända igen.

Anders Ygeman, inrikesminister (S)