18 års fängelse för mordet i Hamburgsund

Khurshed Karimov döms till 18 års fängelse av Udevalla tingsrätt för mordet i Hamburgsund

Stämningsansökan

Khurshed Karimov har dödat målsägaren genom att upprepade gånger hugga, sticka och skära honom med kniv i huvudet och nacken samt på halsen, armarna, bröstet, ryggen, buken, och flankerna varav ett med skada på levern och ett med skada på vänstra njuren. Khursed Karimov har sammantaget tillfogat målsägaren sammanlagt sextio olika stick och/eller skärsår. målsägaren död har orsakats av förblödning till följd av skadorna på levern, vänstra njuren och det stora antalet stick- och skärsår. En stor del av knivvåldet har skett när målsägaren låg på mage på ett golv.

Skuldfrågan

Khurshed Karimov har erkänt att han dödat målsägaren på det sätt åklagaren påstått. Hans erkännande stöds entydigt av den åberopade utredningen. Det är genom denna utredning bevisat att Khurshed Karimov uppsåtligen har dödat målsägaren på det sätt som åklagaren har gjort gällande. Frågan tingsrätten har att ta ställning till är om gärningen ska rubriceras som mord eller dråp.

Utgångspunkten för uppsåtligt dödande är att gärningen ska bedömas som mord. Om brottet med hänsyn till omständigheterna som föranlett gärningen eller annars är att anses som mindre grovt ska dock gärningen bedömmas som dråp. Faktorer som har betydelse för bedömningen är bl a om gärningen föregåtts av provokation, om gärningsmannen befunnit sig i ett psykiskt avvikande tillstånd, om gärningen varit planerad, om den varit särskilt grym eller hänsynslös, om offret varit skyddslös eller i ett utsatt läge eller upplevt stark dödsångest.

Khurshed Karimov har hävdat att han begick gärningen efter ett angrepp från målsägarens sida och att omständigheterna sammantagna är sådana att gärningen ska bedömas som dråp.

Det våld som Khurshed Karimov har utövat har varit besinningslöst. målsägaren har tillfogats 60 stick- och skärsår, varav ett stort antal i nacken och ryggen. Våldet har utövats i hans bostad. Utredningen ger belägg för att händelseförloppet inte har varit helt kortvarigt och att målsägaren försökt att värja sig mot angreppet.

Målsägaren måste ha känt ett starkt lidande och dödsångest. Dessa omständigheter talar starkt för att gärningen ska bedömas som mord.

Av vad som framkommit i målet har gärningen inte varit planerad, även om den möjligheten inte kan uteslutas mot bakgrund av de internet-sökningar Khurshed Karimov gjort samma dag, gällande bl a ”jihad”. Hans egen förklaring till händelsen har varit främst rädslan för att bli utvisad om målsägaren skulle överlämna dokument rörande honom. Hans förklaring motsägs av de meddelanden han sprayat på väggarna efter gärningen, där det istället finns hänvisat att målsägaren sagt ”jävla muslim” och hänvisningar till terrorattentat i Frankrike. Det finns inga andra uppgifter än de Khurshed Karimov själv lämnat om den dispyt mellan honom och målsägaren som föregick gärningen och att han handlat i hastigt mod. Hans uppgifter är inte motbevisade och kan inte lämnas utan avseende, utom såvitt avser uppgiften om att målsägaren tagit ett grepp runt hans hals. Uppgiften kan starkt ifrågasättas eftersom Khurshed Karimov lämnat den först under slutskedet av utredningen och han inte lämnat någon rimlig förklaring till att först då berätta om detta. Det fotografi som förevisats ger heller inte stöd för att det förekommit något sådant grepp som Khurshed Karimov uppgett. Den dispyt som Khurshed Karimov beskrivit kan inte anses som en så allvarlig provokation att den påverkar bedömningen av hur gärningen ska rubriceras. Gärningen kan vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter inte bedömas som mindre grov och ska enligt tingsrättens bedömning rubriceras som mord.

Mål: B 223-16