Mindre än hälften av utvisningarna verkställs – många lagförs för nya brott

En ny, omfattande kartläggning från Brottsförebyggande rådet (Brå) blottlägger stora brister i rättskedjans slutskede. Trots domstolsbeslut om utvisning på grund av brott lämnar mindre än hälften av de dömda landet. Rapporten visar hur internationella avtal, resursbrist och svårigheter med identiteter skapar ett glapp mellan politisk ambition och praktisk verklighet.

Under perioden 2013–2023 avslutade 5 826 utvisningsdömda personer sina fängelsestraff i Sverige. Av dessa har endast 48 procent faktiskt fått sitt utvisningsbeslut verkställt. Det innebär att tusentals personer som dömts till utvisning blir kvar i landet, vilket enligt Brå delvis underminerar målet med utvisningsbesluten: att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sverige.

Geografiska murar och diplomatiska hinder

Verkställighetsgraden varierar dramatiskt beroende på personens ursprung, vilket pekar på att framgången i hög grad styrs av internationell diplomati och juridik:

Västeuropa (82 % verkställda): Här fungerar samarbetet bäst tack vare EU:s etablerade regelverk och samarbetsstrukturer som förenklar både identifiering och återtagande.
Nordafrika (32 % verkställda): Denna grupp uppvisar de största svårigheterna. Här kolliderar svenska utvisningsbeslut med praktiska hinder som bristande återtagandeavtal, motstånd från mottagarländer att ta emot sina egna medborgare samt svårigheter att fastställa personernas identitet.
Östeuropa: Personer från denna region utgör en betydande del av studiepopulationen (30 %) och står för en stor majoritet av de nya brotten. Den fria rörligheten inom EU pekas ut som en faktor som gör det enkelt att återvända trots återreseförbud.

Polisen rustar – men pandemin blev ett bakslag

Analysen visar en tydlig förbättring över tid. År 2013 utvisades endast 18 procent av de dömda inom ett år efter frigivning. Tack vare ett mer strukturerat arbetssätt som infördes 2014, fler sambandsmän vid utlandsmyndigheter och en kraftig expansion av gränspolisen – som växte med 50 procent mellan 2016 och 2024 – steg siffran till 60 procent år 2019.

Covid-19-pandemin satte dock tvärstopp för utvecklingen när gränser stängdes, vilket ledde till en nedgång i verkställigheter under 2020 och 2021. År 2023 hade nivån återhämtat sig till 58 procent.

Den dolda brottsligheten bland de kvarvarande

När utvisningar drar ut på tiden eller helt uteblir, ökar risken för nya brott i Sverige. 18 procent av de utvisningsdömda har lagförts för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Totalt rör det sig om 4 197 registrerade brott.

Vanligaste brotten: Stöld- och tillgreppsbrott dominerar och utgör 37 procent av den nya brottsligheten. Även narkotika- och smugglingsbrott (13 %) är vanliga.
Mörkertalet: Brå betonar att statistiken endast omfattar brott som lett till lagföring. Mörkertalet tros vara betydande, särskilt för brottstyper med låg anmälningsbenägenhet.
Demografi: Mönstret följer brottsligheten i stort; det är främst män och yngre personer som återfaller. Män utgör 95 procent av alla utvisningsdömda.

Kostsamma åtgärder: Förvar och uppsikt

För att säkra att utvisningar kan genomföras använder staten tvångsmedel. Under 2024 kostade förvarsverksamheten i genomsnitt 5 500 kronor per person och dygn, och den totala prislappen för året landade på över en miljard kronor. Bristen på förvarsplatser är dock stor, vilket lett till att målet för antalet platser ska nästan fördubblas till år 2029.

Som ett billigare men osäkrare alternativ används "uppsikt", vilket innebär att den dömda måste anmäla sig hos polisen med jämna mellanrum. Risken är dock betydande för att personer avviker eller håller sig undan när de inte sitter i förvar.

Slutsats: Lagändringar räcker inte

Rapporten avslutas med en viktig påminnelse till beslutsfattare: det spelar ingen roll hur mycket man skärper lagarna om utvisning (vilket gjordes senast 2022 och föreslås igen för 2026) om de praktiska och organisatoriska hindren kvarstår. För att utvisningar ska få avsedd effekt på brottsligheten krävs en fungerande verkställighetsprocess.

Källa: Brå Rapport 2026:15 – Utvisningsdömda i brottmål: En statistisk analys av verkställda utvisningar och fortsatt brottslighet.