20 miljoner barn utsatta: UNICEF-rapport avslöjar omfattningen av digitalt sexuellt våld

En ny global rapport från UNICEF visar att nästan vart femte internetanvändande barn har utsatts för teknologirelaterat sexuellt utnyttjande eller övergrepp under det senaste året. Rapporten sätter fokus på hur vardagliga digitala plattformar utnyttjas – en problembild som speglas i Sverige, där mörktalet är enormt och oron för föräldrars reaktioner får barn att tvingas lida i tysthet.

Rapporten, med titeln "Through Children's Eyes: How Digital Technologies Enable Child Sexual Abuse", publicerades den 3 september 2026 av UNICEF:s forskningscenter Innocenti. Studieprojektet ingår i initiativet Disrupting Harm, som drivs i samarbete mellan UNICEF, ECPAT International och INTERPOL.

Undersökningen bygger på nationellt representativa enkäter med cirka 21 000 internetanvändande barn i åldrarna 12 till 17 år över 21 länder, kombinerat med djupintervjuer med 100 unga överlevare.

Omfattningen: Övergreppens olika forms

Enligt beräkningarna i rapporten har uppskattningsvis 20 miljoner barn (cirka 19 procent eller nästan 1 av 5 internetanvändande ungdomar i de undersökta länderna) utsatts för teknologirelaterade sexuella övergrepp eller utnyttjande under ett enda år.

Övergreppen antar flera former:

Oönskat sexuellt innehåll: Över 15 miljoner barn har exponerats för explicit sexuellt material mot sin vilja.
Press och tvång: Omkring 9 miljoner barn har pressats till sexuella konversationer eller uppmanats att skicka sexuella bilder på sig själva.
Spridning utan samtycke: Cirka 4 miljoner barn har fått sina privata sexuella bilder spridda eller delade vidare utan sitt godkännande.
AI-genererade övergrepp: Över 1,1 miljoner barn uppger att det har skapats AI-genererade sexuella bilder eller videor (deepfakes) av dem – en kategori av övergrepp som ökat kraftigt under de senaste åren.

Plattformarna: Övergrepp i barnens vardagsrum

Studien slår fast att det digitala sexuella våldet i huvudsak sker på de vanliga digitala ytor där barn lär sig, spelar och umgås:

Sociala medier (nästan 60 %): Nästan sex av tio rapporterade fall ägde rum på stora sociala medieplattformar. De applikationer som oftast nämns i rapporten är Facebook, WhatsApp, Instagram, Snapchat och TikTok.
Onlinespel (14 %): Cirka 14 procent av fallen inträffade i onlinespel med flerspelarlägen.

Gärningspersonerna utnyttjar regelmässigt plattformarnas inbyggda funktioner – såsom direktmeddelanden, privata chattgrupper, automatisk rekommendationslogik och möjligheten att skapa falska profiler – för att ta kontakt, utpressa eller dela material.

Gärningspersonerna: Fler bekanta än främlingar

Rapporten utmanar föreställningen om att nätövergrepp främst begås av anonyma främlingar:

Bekanta personer (57 %): I flertalet av fallen var förövaren någon barnet redan kände, såsom jämstora kamrater, romantiska partner, vänner eller familjemedlemmar.
Okända kontakter online (38 %): I knappt fyra av tio fall kom barnet i kontakt med förövaren först via nätet.

Tystnaden, skammen och den svenska kontexten

Rapporten avtäcker en djup klyfta mellan de drabbade barnen och det samhälleliga skyddsnätet. Mer än 40 procent av barnen berättade aldrig för någon om vad de utsatts för, och färre än 1 procent anmälde händelsen formellt till polisen, socialtjänsten eller en stödlinje. De huvudsakliga skälen till tystnaden var skam, rädsla för att inte bli trodd och avsaknad av kunskap om vart man ska vända sig.

Svenskt perspektiv

Den tystnad som UNICEF-rapporten beskriver återfinns tydligt även i Sverige. Svenska barnrättsorganisationer som ECPAT Sverige och UNICEF Sverige bekräftar att mörktalet är enormt. I den svenska kontexten är en av de enskilt största orsakerna till att barn inte berättar rädslan för föräldrars reaktioner – särskilt oron för att bli straffade genom att få mobilen beslagtagen eller skärmtiden indragen.

Därtill ser svenska myndigheter och organisationer en kraftig ökning av två specifika fenomen som lyfts i rapporten: finansiell sextortion (där förövare utpressar barn, ofta pojkar, på pengar efter att ha förmått dem att skicka en bild) samt spridning av AI-genererade nakenbilder (nudify-appar) i skolchattar.

Djupgående påverkan på den psykiska hälsan

Globalt visar rapporten att konsekvenserna för barnens mående är rasande hårda:

Barn som utsatts för teknologirelaterat sexuellt utnyttjande var fyra gånger så benägna att rapportera självskadebeteende jämfört med sina icke-utsatta jämnåriga.
De var också fyra gånger så benägna att rapportera självmordstankar eller självmordsbeteenden.

Rekommendationer: Flytta ansvaret från barnen

UNICEF betonar att skadan inte är oundviklig. Ansvaret för skyddet måste flyttas från det enskilda barnet till de system, plattformar och myndigheter som utformar den digitala miljön:

Säkerhet genom design (Safety-by-Design): Teknikbolag måste bygga in säkerhet från början genom striktare integritetsskydd för minderåriga, begränsningar av oönskad kontakt från vuxna och bättre upptäckt av AI-genererade övergrepp.
Skärpt lagstiftning och ansvar utkrävande: Regeringar måste täcka juridiska luckor gällande grooming, sextortion och AI-material samt ställa plattformar till svars. I Sverige och EU pågår detta arbete bland annat genom tillämpningen av Digital Services Act (DSA), där organisationer som ECPAT agerar betrodda anmälare för att snabbt få bort material.
Möta barn med stöd istället för straff: Skolor och föräldrar – både i Sverige och globalt – måste skapa trygga miljöer där barn vågar berätta om övergrepp utan rädsla för att få sin digitala utrustning indragen eller att själv bli skuldbelagda.