Ringa narkotikabrott prövades i hovrätten – tingsrättens dom stod fast

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade som ville bli frikänd från ansvar för ringa narkotikabrott. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten fann inte skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten och fastställde därför domen.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en enda åtalspunkt. Den tilltalade dömdes i tingsrätten för ringa narkotikabrott som enligt tingsrättens dom avsåg den 10 maj 2024. I hovrätten var saken fortfarande ringa narkotikabrott, och den tilltalade yrkade att han skulle frikännas.

I hovrätten lades samma bevisning fram som i tingsrätten. Dessutom hölls vittnesförhör med ett vittne på den tilltalades begäran. Vittnet uppgav att han hade varit på en hemmafest i Haninge tillsammans med den tilltalade. Enligt vittnet verkade den tilltalade trött både på festen och särskilt på vägen hem. Vittnet berättade också att den tilltalade rökte en s.k. vape på festen och att han därefter blev lite konstig. Vittnet uppgav vidare att det hade uppstått något missförstånd mellan den tilltalade och en okänd person som hade bjudit den tilltalade på vape, men att han inte mindes detaljerna.

Hovrätten behandlade alltså samma brottsrubricering som tingsrätten. Det framgår inte av hovrättsdomen att någon ändring av rubriceringen skedde.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade först vid huvudförhandlingen i tingsrätten hade lämnat en vag och svepande berättelse om att han ofrivilligt fått i sig narkotikan. Domstolen fäste vikt vid att den tilltalade enligt egen uppgift redan två dagar före poliskontrollen hade fått i sig narkotika ofrivilligt och att det då också uppstått en dispyt med en annan person, utan att detta hade nämnts för polisen. Hovrätten bedömde att det inte framstod som troligt att han av förbiseende skulle ha glömt bort att berätta detta. Berättelsen ansågs snarare vara tillrättalagd för att förklara det positiva analysbeskedet som kom drygt en vecka efter polisförhöret.

Hovrätten ansåg också att vittnets uppgifter var vaga och svepande. Vittnet hade inte lämnat några detaljer om vad den påstådda dispyten mellan den tilltalade och den okända personen gällde. Dessutom bedömde hovrätten att vittnets uppgifter skilde sig väsentligt från den tilltalades uppgifter om hur påverkad han var och vilken effekt de påstådda blossen från vape skulle ha gett. Sammantaget ansåg hovrätten att det inte heller i hovrätten hade presenterats någon konkret och trovärdig förklaring till att den tilltalade ofrivilligt skulle ha brukat narkotika.

Hovrätten konstaterade därför att det som förts fram inte gav anledning till några andra bedömningar än dem som tingsrätten gjort. Skuldfrågan bedömdes alltså på samma sätt i hovrätten som i tingsrätten.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebar att den tilltalade står kvar dömd för ringa narkotikabrott avseende den 10 maj 2024. Någon ändring av påföljden skedde inte i hovrätten.

Tingsrätten hade dömt till 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor, och den påföljden stod alltså fast genom hovrättens beslut. Tingsrätten hade också beslutat om en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Av hovrättsdomen framgår inte någon ändring av denna avgift.

När det gäller försvararkostnaderna hade försvararen i hovrätten begärt ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg. Hovrätten bedömde att brottmålstaxan var tillämplig och att det inte fanns skäl att frångå den. Ersättningen bestämdes därför till 8 510 kronor, och denna kostnad skulle stanna på staten. Tingsrätten hade tidigare beslutat om ersättning till försvararen med 21 327 kronor, också med staten som betalningsansvar.

Det framgår inte av materialet att den tilltalade varit häktad i målet.