Olaga hot bedömt som styrkt

Den tilltalade döms för olaga hot efter ett telefonsamtal som enligt tingsrätten innebar ett hot mot målsäganden. Domstolen fann att uttalandet, som framfördes den 22 november 2025, var sådant att det i objektiv mening inte kunde förstås på annat sätt än som ett hot om brottslig gärning. Påföljden bestämdes till dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden samt viss återbetalning av försvarskostnader.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade ha hotat målsäganden till livet genom att i telefon, i samtal med ett vittne, uttala att han inte kunde lova att folk han kände inte skulle slita henne i stycken. Enligt åtalet förmedlades hotet vidare till målsäganden, vilket den tilltalade hade att räkna med. Händelsen ska ha inträffat den 22 november 2025. I åtalet angavs också att hotet var sådant att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet och att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott och bestred det enskilda anspråket, men medgav ränta i och för sig. Åklagaren åberopade en ljudinspelning av telefonsamtalet. Målsäganden åberopade promemoria över ljudinspelningar samt bilder över samtalshistorik från sin mobiltelefon. Målsäganden, den tilltalade och två vittnen hördes under förhandlingen.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att målsäganden och den tilltalade tidigare hade haft en relation och att de hade gjort slut någon gång under 2025 före den aktuella händelsen. Vid tiden för händelsen var målsäganden tillsammans med ett vittne. Genom ljudinspelningen ansåg tingsrätten det styrkt att den tilltalade hade uttalat sig på det sätt som åklagaren påstått under telefonsamtalet med vittnet.

Domstolen bedömde att uttalandet, även om tonen varit lugn, i objektiv mening inte kunde förstås på annat sätt än som ett hot om brottslig gärning mot målsäganden. Tingsrätten ansåg vidare att det funnits en beaktansvärd risk för att hotet skulle vidareförmedlas till målsäganden, och att detta också skedde. Mot den bakgrunden fann domstolen att den tilltalade måste ha insett risken för att hotet skulle komma till målsägandens kännedom och förhållit sig likgiltig inför att risken förverkligades. Gärningen bedömdes därför vara begången med likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs styrkt och den tilltalade dömdes för olaga hot.

Domslut och påföljd

För olaga hot den 22 november 2025 dömdes den tilltalade till 60 dagsböter om 270 kronor, sammanlagt 16 200 kronor. Tingsrätten ansåg att straffvärdet inte motsvarade mer än dagsböter.

Målsägandens yrkande om 13 000 kronor i kränkningsersättning prövades också. Tingsrätten ansåg, med hänsyn till hotets karaktär och att parterna tidigare haft en nära relation, att gärningen objektivt sett utgjorde en allvarlig kränkning av målsägandens frid. Skälig ersättning bestämdes dock till 10 000 kronor. Ränta enligt räntelagen ska betalas från den 22 november 2025 till dess full betalning sker.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare fick ett vittne ersättning av staten med 8 380 kronor och ett annat vittne ersättning med 23 301 kronor. Tingsrätten bedömde att den tilltalade skulle återbetala 16 000 kronor av kostnaderna till staten, efter jämkning till omkring hälften av kostnaderna.