Grovt häleri och grovt vapenbrott ledde till kortare fängelse i hovrätten

Hovrätten har prövat den tilltalades överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt häleri och grovt vapenbrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom i fråga om vapenbrottets tidsutsträckning och påföljdens längd, men lät i övrigt tingsrättens dom stå fast. Fängelsestraffet sänktes från 3 år och 3 månader till 2 år och 6 månader.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde först grovt häleri och grovt vapenbrott. I hovrätten justerade åklagaren stämningsansökan så att antalet vapen ändrades från 14 till 13 stycken.

Tingsrätten hade funnit den tilltalade skyldig till grovt häleri för perioden 1 januari 2020 till 23 februari 2021. Hovrätten bedömde samma gärning och fann också att den tilltalade skulle dömas för grovt häleri, men hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan, bortsett från att hovrätten uttryckligen inte ansåg att utredningen gav stöd för att verksamheten bedrivits vanemässigt.

När det gäller grovt vapenbrott hade tingsrätten bedömt att gärningen pågick från den 17 november 2017 till den 23 februari 2021. Hovrätten ändrade denna tid och bestämde att gärningen i stället skulle anses omfatta perioden den 17 november 2017 till den 30 september 2020. Hovrätten fann att den tilltalade hade innehaft och hanterat flera skjutvapen under längre tid och dömde honom för grovt vapenbrott. För en medtilltalad, som också förekom i målet, bedömde hovrätten däremot vissa vapeninnehav som vapenbrott av normalgraden, men den delen tas inte vidare här eftersom artikeln endast avser den tilltalade.

Åklagaren hade även gjort gällande att ett gevär hade överlåtits till annan person. Hovrätten ansåg dock att det inte var styrkt att vapnet överlåtits av den tilltalade.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten grundade sin prövning på samma bevisning som tingsrätten, med undantag för att en film inte spelades upp i hovrätten. Den tilltalade hade i hovrätten åberopat att beslag av kläder skulle ogillas och att egendomen skulle återlämnas, samt yrkat att han skulle frikännas eller i vart fall få en lindrigare påföljd.

I skuldfrågan konstaterade hovrätten att utredningen visade fotografier där den tilltalade och andra personer poserade med vapen vid olika tillfällen och på olika platser. Hovrätten ansåg att bilderna visade att den tilltalade haft sådan besittning och rådighet över vapnen att han skulle anses som innehavare av dem i vapenlagens mening. Domstolen framhöll att de kortvariga befattningarna ändå inte var så korta att de föll utanför straffansvar.

När det gällde rubriceringen av vapenbrottet ansåg hovrätten att innehavet inte var visat ha skett i en sådan miljö att vapnen typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning. Gärningen bedömdes ändå som grov eftersom den tilltalade under en längre tid hade innehaft och hanterat ett flertal skjutvapen.

För grovt häleri fann hovrätten alltså inte skäl att frångå tingsrättens bedömning i fråga om skuld, men hovrätten markerade att utredningen inte gav stöd för att verksamheten varit vanemässig.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt häleri och grovt vapenbrott. Påföljden bestämdes till fängelse i 2 år och 6 månader, vilket var en sänkning från tingsrättens fängelse i 3 år och 3 månader.

Hovrätten beslutade att förvarstagandet av kläder enligt lagen om visst stöldgods m.m. skulle stå fast och att beslagen skulle bestå. Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle stanna kvar i häkte till dess fängelsestraffet fick verkställas.

Tingsrätten hade tidigare också lagt en avgift till brottsofferfonden på den tilltalade med 800 kronor. Hovrätten har inte i den återgivna delen ändrat detta beslut, men hovrättens avgörande innehåller inte någon uttrycklig ny prövning av avgiften i den utdragna texten. Hovrätten ändrade däremot påföljdens längd och tidsangivelsen för det grova vapenbrottet.

Fakta