Grovt lotteribrott och företagsbot i butiksmål

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om brott mot lotterilagen. Den tilltalade dömdes även i hovrätten för grovt brott mot lotterilagen, men hovrätten ändrade delar av tingsrättens dom, bland annat genom att upphäva näringsförbudet, sätta ned dagsbotens belopp och justera beslutet om förverkande och betalningsskyldighet.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde verksamhet i en butik där olika maskiner för spel hade ställts upp under perioden den 13 januari 2014 till den 18 februari 2015. Enligt hovrätten var maskinerna tillgängliga för allmänheten och användes för spel i syfte att få vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kunde få. Spelen skedde via internetuppkoppling på maskinerna, men maskinerna kunde också användas för annat än spel.

Hovrätten utgick från att maskinerna och, i förekommande fall, tillhörande laddningsautomater för sedlar hade tillhandahållits av ett bolag som företräddes av den tilltalade. I butiken hade enligt hovrätten också vidtagits åtgärder som att ställa upp och tillhandahålla maskinerna, öppna spelkonton, ta emot insatser och betala ut vinster. Hovrätten fann att dessa åtgärder sammantaget gjorde att den tilltalade skulle betraktas som anordnare av lotteriet.

Åtalet omfattade olovlig tobaksförsäljning och brott mot lotterilagen. I hovrätten gjorde domstolen ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om den olovliga tobaksförsäljningen, men den delen av målet gällde andra tilltalade. För den tilltalade i detta avsnitt gällde i hovrätten brott mot lotterilagen, som bedömdes som grovt brott. Hovrätten gick inte in på någon annan rubricering än den tingsrätten hade gjort i den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten prövade målet som ett överklagande och byggde sin bedömning på samma utredning som tingsrätten, bland annat ljud- och bildupptagningar från förhören i tingsrätten samt skriftlig bevisning. Hovrätten angav att den i huvudsak delade tingsrättens bedömning i skuldfrågan.

Den tilltalade hade invänt bland annat att lotterilagen inte kunde tillämpas i målet enligt EU-rätten, att maskinerna inte var spelautomater i lotterilagens mening, att han inte anordnade lotteriet utan endast främjade det samt att lotteriet anordnades utomlands. Hovrätten avvisade invändningen om EU-rätten och anslöt sig till tingsrättens bedömning. Domstolen ansåg också att det var naturligt att beakta inte bara maskinernas tekniska beskaffenhet utan även sammanhanget, och kom fram till att maskinerna i butiken var att betrakta som spelautomater i lotterilagens mening.

Hovrätten fann vidare att de främjandeåtgärder som vidtagits av den tilltalade var så omfattande och vissa av dem så väsentliga att han skulle ses som anordnare av lotteriet. När det gällde frågan om lotteriet anordnats i Sverige eller utomlands anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning och ansåg att internetuppkopplingen inte kunde ses som den förbindande länken mellan anordnaren och spelarna. Lotteriet bedömdes därför ha anordnats i butiken i Sverige.

Hovrätten konstaterade att den tilltalade skulle dömas för uppsåtligt brott mot lotterilagen i enlighet med åklagarens förstahandspåstående, och att brottet var grovt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i vissa delar men lämnade skuldfrågan i huvudsak orörd. Den tilltalade dömdes även i hovrätten för grovt brott mot lotterilagen för perioden den 13 januari 2014 till den 18 februari 2015.

Påföljden var villkorlig dom och dagsböter. Hovrätten uttalade att det inte fanns skäl att frångå tingsrättens påföljdsbedömning, med undantag för att dagsbotens belopp skulle sättas ned väsentligt med hänsyn till den tilltalades ändrade ekonomiska förhållanden. Hovrätten bestämde dagsbotens belopp till 120 kronor. Tingsrätten hade bestämt dagsböter till 60 stycken om 350 kronor samt villkorlig dom.

Hovrätten upphävde också tingsrättens förordnande om näringsförbud. Domstolen konstaterade att den tilltalade redan genom en annan lagakraftvunnen dom hade ålagts näringsförbud under tre år, och att det återstod mer än två år av det förbudet. Därför ansågs det inte finnas tillräckliga skäl att förlänga eller ersätta det med ett nytt förbud.

När det gällde betalningsskyldighet till staten upphävde hovrätten den tilltalades skyldighet att betala förverkat värde av brott. Hovrätten fann att den tilltalade inte hade gjort något direkt utbyte av brott eftersom intäkterna gått till bolagen.

I fråga om beslag och förverkande ogillade hovrätten yrkandet mot den tilltalade och hävde beslagen i förhållande till honom. Detta gällde spelautomater med tillhörande sedelautomat innehållande 900 kronor, 50 kronor i kontanter och nycklar till sedelautomat. Hovrätten ändrade också tingsrättens beslut om försvararkostnad och satte ned den till 23 100 kronor.

Hovrätten angav inte att någon häktningstid skulle redovisas för den tilltalade i domen. Avgift till brottsofferfond framgår inte av hovrättens beslutstext för den tilltalade i det material som lämnats här.