Försening av insättning i tvist – tingsrätten friar mäklaren

Tingsrätten har ogillat ett skadeståndskrav mot en nätmäklare efter att denne fördröjt krediteringen av ett större insättningsbelopp. Målsäganden hade krävt ersättning för handelsförluster som uppstod sedan 1 500 000 kronor förts in från ett konto som inte stod i dennes namn och inte omedelbart krediterades. Domstolen fann att mäklaren enligt avtalsvillkoren haft rätt att genomföra legitimitets- och penningtvättskontroller och att det inte förelåg någon skyldighet att kreditera medlen omedelbart.

Bakgrund

En filial till en licensierad finansiell leverantör i London erbjuder handel med derivatinstrument (CFD) via en webbaserad plattform. Kunder som handlar med CFD måste deponera säkerhet och löper risk för förluster utöver depositionen om marknaden rör sig ogynnsamt. Avtalet mellan parterna innehåller bland annat:

• En löpande marginalskyldighet (villkor 14.2) som förutsätter att kundens saldo inklusive realiserade och orealiserade vinster och förluster alltid motsvarar ett initialt säkerhetskrav.
• Möjlighet för kunden att erlägga betalning via banköverföring, med kreditering inom 24 timmar (villkor 15.2 b).
• En rätt och skyldighet för mäklaren att avvisa betalningar från konton som inte står i kundens namn för att motverka bedrägerier och penningtvätt (villkor 15.2 d).

Den 30 maj 2012 ingicks kundavtal. Under juli 2012 fördes flera insättningar in på kundens handelskonto från ett aktiebolagskonto. Den 27 juli överfördes 1 500 000 kronor från bolagskontot. Trots upprepade beviskrav (skärmdumpar och överföringsintyg) krediterades beloppet först cirka sex timmar efter mottagandet. Under tiden hade marknaden rört sig mot kunden och ett automatiskt stängningsbeslut (margin call) utlösts, varvid flertalet positioner stängdes med förlust.

Tvisten

Kunden yrkade i första hand att mäklaren skulle betala cirka 12 miljoner kronor i skadestånd, eller i andra hand ett något lägre belopp, alternativt 2,4 miljoner kronor. Grunden var att ett avtalsbrott förelåg genom att krediteringen inte skedde omedelbart, vilket enligt kunden förhindrade möjligheten att minimera handelsförluster.

Mäklaren invände att avtalet inte föreskriver omedelbar kreditering. Vid överföringar från konton som inte bär kundens namn måste penningtvättskontroller genomföras, och handelsvillkoren ger mäklaren 24 timmar för att utföra dessa innan en transaktion slutgiltigt kan godkännas. Kunden hade inte visat att något partsbruk eller muntligt avtal förelåg som åsidosatte dessa villkor.

Domstolens bedömning

Tingsrätten fann att:

• Villkoret om löpande marginal (14.2) inte kan tolkas som ett krav på omedelbar insättningshantering.
• Villkoret om penningtvättskontroller (15.2 d) ger mäklaren rätt och skyldighet att genomföra granskning av pengar från tredjemanskonto, även om kunden ensam ägde bolaget i fråga.
• Villkoret om kreditering inom 24 timmar (15.2 b) var tillämpligt, och den fördröjning som uppstod låg väl inom ramen för avtalstiden för kontroller och teknisk hantering.
• Kunden inte styrkt något partsbruk eller muntligt löfte om omedelbar kreditering.

Mot denna bakgrund ogillades käromålet i sin helhet. Kunden ålades att ersätta nätmäklaren för dess rättegångskostnader med 871 090 kronor samt ränta enligt räntelagen.