Tingsrätt dömer för brott mot vilotidsförordningen

Tingsrätten har dömt den tilltalade för brott mot förordningen om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet. Målet gällde en enda åtalspunkt, där den tilltalade åtalades för att ha kört lastbil utan att ha med sig sin personliga tidbok. Rätten fann att åtalet var styrkt och bestämde påföljden till penningböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg brott mot förordningen om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet enligt 12 § första stycket förordningen (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade varit förare vid ett transportföretag och inte haft med sig sin tidbok under färden med lastbil. Den påstådda gärningen ska ha begåtts den 12 januari 2026 på Lv161 i Uddevalla kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Den tilltalade bestred ansvar för brott men medgav såvitt det fick förstås de faktiska omständigheterna. Han uppgav att det var en annan person som hade kört lastbilen tidigare under dagen och att denne var under utbildning. Enligt den tilltalade var det därför den andra personens tidbok som fanns med under färden, medan hans egen tidbok var hemma i hans bostad. Han uppgav också att arbetspasset hade börjat tidigt på morgonen, att den sista leveransen skett i Uddevalla och att körningen därefter var på väg hem till Göteborg eftersom arbetet var slut.

Vittnet uppgav i huvudsak att han hade kört lastbilen tidigare under dagen, att han var lärling och skulle lära sig olika rutter samt att de efter den sista leveransen i Uddevalla bytte plats. Enligt vittnet körde de därefter mot Göteborg och lastbilen skulle parkeras hemma hos den tilltalade.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann utrett att den tilltalade var den som körde den aktuella lastbilen vid den tid och på den plats som åklagaren angivit. Rätten ansåg också att det var klarlagt att han transporterade gods för ett transportföretags räkning och att han inte hade med sig någon tidbok under färden. Tingsrätten konstaterade att fordonet var en lätt lastbil som användes i verksamhet som omfattades av vilotidsförordningen.

Domstolen prövade därefter om den tilltalade hade varit skyldig att medföra tidbok. Rätten hänvisade till bestämmelserna om att förare av fordon som omfattas av förordningen ska föra personlig tidbok och att tidboken ska medföras under färden och kunna uppvisas på begäran av polisman eller bilinspektör. Tingsrätten godtog inte invändningen att körningen tillbaka till Göteborg var en privat hemfärd. Enligt rätten var denna körning ett väsentligt led i uppdraget att transportera gods och därmed en del av förvärvsverksamheten. Rätten ansåg också att omständigheterna inte var sådana att den tilltalade omfattades av undantaget från kravet att föra tidbok. Att den tilltalade inte kontrollerat vilka skyldigheter som gällde bedömdes som oaktsamt. Den omständigheten att han hade i uppgift att lära upp vittnet ändrade inte bedömningen.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för brott mot förordningen om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet. Påföljden bestämdes till penningböter om 3 000 kronor. Något skadestånd nämns inte i domen. Domen är avkunnad av Döld domstol den 23 juli 2026.