Import av förfalskade kartonger ledde till villkorlig dom

Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett överklagande av Patent- och marknadsdomstolens dom i mål Dolt målnr. Hovrätten ändrade tingsrättens dom när det gällde påföljden för den tilltalade och bestämde straffet till villkorlig dom och 180 dagsböter om 50 kronor, varav 20 dagsböter ska anses erlagda. I övrigt stod domen i huvudsak fast för den tilltalade. Hovrätten fann att han skulle dömas för förberedelse till varumärkesintrång och förberedelse till grovt bedrägeri, men att något fullbordat varumärkesintrång inte var visat. Det enskilda anspråket från Dolt namn & Dolt namn avslogs.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde import av kartonger som var försedda med kännetecken som var identiska med eller mycket lika målsägandenas varumärken. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med en annan person beställt och låtit transportera kartongerna från Kina till Sverige. Tanken var att kartongerna senare skulle fyllas med tvättmedel och säljas vidare.

Åklagaren gjorde i hovrätten gällande att den tilltalade och den andra personen skulle dömas för varumärkesintrång. I andra hand yrkades ansvar för medhjälp till varumärkesintrång för den andra personen. I fråga om den tilltalade gjordes också gällande förberedelse till grovt bedrägeri. Åklagaren lade i hovrätten till att gärningen om grovt bedrägeri skulle anses grov eftersom den avsett betydande värde och stor omfattning.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för förberedelse till grovt bedrägeri och förberedelse till varumärkesintrång. Hovrätten kom delvis till samma slutsats men omrubricerade varumärkesdelen till förberedelse till varumärkesintrång i stället för fullbordat intrång.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma grundläggande bevisning som tingsrätten men också viss ny bevisning i frågan om huruvida kännetecknet ARIEL var känt i Sverige eller EU. Domstolen prövade först om varumärket hade ett utökat skydd. Den fann att åklagaren och målsäganden inte visat att kännetecknet var tillräckligt känt i en väsentlig del av EU eller i Sverige vid tidpunkten för gärningen. Därmed ansåg hovrätten att det saknades stöd för att kartongerna i sig omfattades av ett utökat varumärkesskydd.

Hovrätten konstaterade att kartongerna hade varit försedda med kännetecken som var identiska med målsägandenas ordmärken och mycket lika vissa figurmärken, men att märkena ännu inte hade använts i varumärkesrättslig mening. Skälet var att kartongerna skulle fyllas med tvättmedel först i ett senare led. Eftersom inget direkt samband ännu hade skapats mellan kännetecknen och någon vara ansåg hovrätten att ett fullbordat intrång inte hade skett.

Samtidigt fann hovrätten att importen av de förfalskade kartongerna utgjorde förberedelse till varumärkesintrång. Den tilltalade hade enligt domstolen varit delaktig i införseln genom sin korrespondens med leverantören i Kina, där det framgick att kartongerna skulle förses med bland annat ARIEL-kännetecknet, och genom att han beställt transporten till Sverige. Hans uppgift om att kartongerna skulle användas för äggkartonger ansågs inte trovärdig.

När det gällde grovt bedrägeri fann hovrätten att den tilltalade hade kommit långt i sin brottsplan. Han hade importerat och tagit emot kartonger, limstavar och limpistoler, och hade också planerat att skaffa förpackningsmaskin och stora mängder tvättmedel. Domstolen bedömde att ett fullbordat bedrägeri skulle ha inneburit vilseledande om varans ursprung och kvalitet samt vinning för den tilltalade och skada för köpare. Gärningen bedömdes därför som förberedelse till grovt bedrägeri.

Hovrätten fann att den tilltalade haft uppsåt till både förberedelsehandlingen och det brottsliga syftet bakom den.

Domslut och påföljd

För den tilltalade fastställde hovrätten att han skulle dömas för förberedelse till varumärkesintrång och förberedelse till grovt bedrägeri. Däremot ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att något fullbordat varumärkesintrång inte var visat. Det enskilda anspråket från Dolt namn & Dolt namn ogillades därför, och bolagets yrkande om rättegångskostnader avslogs också i hovrätten.

När det gällde påföljden gjorde hovrätten en mildare bedömning än tingsrätten. Tingsrätten hade dömt till villkorlig dom i förening med 120 dagsböter om 50 kronor, varav 20 dagsböter ansågs erlagda. Hovrätten höjde dagsbotsantalet till 180, men bestämde samtidigt att påföljden skulle vara villkorlig dom. Av dagsböterna skulle 20 anses erlagda eftersom den tilltalade hade varit frihetsberövad i målet.

Hovrätten uttalade att brottsligheten var uppsåtlig, syftade till vinst och omfattade en stor import av förfalskade förpackningskartonger. Straffvärdet bedömdes sammantaget motsvara fängelse i ett år, men med hänsyn till att lång tid förflutit sedan gärningarna samt andra omständigheter sattes straffmätningsvärdet lägre. Något fängelsestraff dömdes dock inte ut.

Tingsrättens beslut om beslag fick bestå, och hovrätten gjorde ingen annan bedömning i den delen. Hovrätten ändrade också sekretessförordnandet i vissa delar enligt vad som framgår av domslutet. Den tilltalade hade frihetsberövats i målet, men någon närmare uppgift om exakt tid framgår inte av den text som lämnats.