Villkorlig dom för penningtvättsbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot och omsatt pengar som kommit från ett utpressningsbrott. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 30 dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och viss återbetalning till staten.

Händelsen och åtalspunkten

Åtalet avsåg en enda punkt, penningtvättsbrott enligt 3 § 1 stycket 1 punkten lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen förmådde målsäganden genom utpressning att överföra totalt 14 000 kronor till den tilltalades konto via två swishöverföringar. Det påstods att den tilltalade ställt sitt bankkonto till förfogande, tagit emot de brottsligt åtkomna pengarna och därefter omsatt dem genom köp eller överföringar. Gärningen angavs ha begåtts mellan den 16 mars 2024 och den 17 mars 2024 i Stockholms län eller på annan plats i landet. Åtalet gällde uppsåt, och i andra hand åtalades den tilltalade för penningtvättsförseelse med påståendet att hon i vart fall hade skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde för penningtvättsbrott och prövade därför inte den alternativa gärningen som en separat fällande punkt.

Målsäganden hade enligt utredningen haft kontakt med en person via Instagram och Snapchat, utvecklat en intim relation och skickat nakenbilder. Därefter hade personen hotat att sprida bilderna om målsäganden inte överförde pengar. Målsäganden uppgav att han kände stark panik och därför skickade pengar, bland annat 14 000 kronor via Swish till den tilltalades mobilnummer. Han gjorde en överföring om 10 000 kronor den 16 mars 2024 och ytterligare en om 4 000 kronor den 17 mars 2024. Av utredningen framgick också att pengarna förts från den tilltalades konto vidare till ett konto i Revolut.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att den skriftliga bevisningen, kontoutdrag, Swishrapporten och de raderade skärmdumparna från den tilltalades mobiltelefon visade att pengarna hade mottagits och sedan förts vidare. Domstolen ansåg att dessa överföringar uppenbart syftat till att dölja att pengarna härrörde från ett utpressningsbrott eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig dem. Åklagaren ansågs därmed ha styrkt åtalet i objektiv mening.

Den tilltalade bestred ansvar och uppgav att hon saknade uppsåt eftersom hon inte förstått att pengarna var brottsligt åtkomna. Hon lämnade olika förklaringar i förhör, bland annat att hon trott att pengarna kom från en bekants anhörig och att en bekant vid namn Ali ibland hjälpt henne med transaktioner. Tingsrätten fann att hennes uppgifter inte var trovärdiga, bland annat eftersom hon inte lämnat några närmare uppgifter om personen eller en rimlig förklaring till varför hon skulle medverka till de aktuella transaktionerna. Domstolen bedömde därför att hon måste ha förstått att det rörde sig om brottsligt åtkomna pengar och att hon därmed hade uppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott som avsåg gärningar den 16 mars 2024 och den 17 mars 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter om 80 kronor, sammanlagt 2 400 kronor. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade två veckors fängelse men att tidigare ostraffadhet och risken för återfall gjorde att villkorlig dom kunde väljas.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 14 000 kronor jämte ränta från den 17 mars 2024 enligt räntelagen. Domstolen ansåg att penningtvättsgärningen hade försvårat för målsäganden att återfå pengar som frånhänts genom brott. Därutöver ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Hon ska också återbetala 2 440 kronor av kostnaderna till staten.

Fakta