Fem bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som han varit skyldig att anmäla. Tingsrätten fann att gärningarna begåtts med likgiltighetsuppsåt och bestämde påföljden till villkorlig dom. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda åtalspunkt om bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden. Genom detta orsakade han fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 12 741 kr. Det angavs att detta skedde vid fem tillfällen under perioden från och med den 5 februari 2023 till och med den 3 mars 2024. I beskrivningen angavs även att det rörde sig om en okänd plats i Sverige eller en adress i Skara.

De fem tillfällena gällde, enligt åtalet, en ansökan i februari 2023 där den tilltalade uppgav att han inte avstått arbete, en ansökan i mars 2023 där han uppgav att han skulle inte ha arbetat, en ansökan i augusti 2023 där han uppgav att han skulle inte arbetat och inte vårdat barnet, en ansökan i februari 2024 där han uppgav att han inte avstått arbete för att vårda barn samt en ansökan den 3 mars 2024 där han uppgav att han inte avstått arbete för att vårda barn och inte vårdat barn. Åtalet gällde alltså fem separata händelser inom samma brottsrubricering, och tingsrätten dömde den tilltalade för fem fall av bidragsbrott.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav under förundersökningen händelseförloppet men bestred ansvar eftersom han enligt egen uppgift inte handlat uppsåtligen. Han uppgav att han hade två arbeten med oregelbundna arbetstider, att han haft svårt att hålla reda på vilka dagar han skulle arbeta och att han fått olika besked från Försäkringskassan om hur reglerna skulle tillämpas vid nattarbete. Han erkände att han gjort fel men förnekade att han medvetet hade försökt lura till sig pengar.

Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade vid fem tillfällen ansökt om tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning och att ersättning beviljats. Av ansökningarna framgick att han på heder och samvete uppgett att han avstått arbete för vård av barn eller vårdat barnet de aktuella dagarna. Underlag från arbetsgivare och barnomsorg visade dock att han vid dessa datum arbetat eller inte vårdat barnet på det sätt som uppgetts. Därmed ansåg tingsrätten att de objektiva rekvisiten för bidragsbrott var uppfyllda.

När domstolen bedömde uppsåtsfrågan konstaterade den att det handlade om fem separata tillfällen under drygt ett års tid, där den tilltalade ansökt om ersättning för dagar då han bevisligen arbetat eller inte vårdat barnet. Tingsrätten ansåg att det inte var troligt att felaktigheterna enbart berott på slarv eller misstag. Domstolen fann visserligen inte att den tilltalade haft ett direkt uppsåt att felaktigt lura till sig pengar, men bedömde att han i vart fall varit likgiltig inför risken att ersättning skulle betalas ut felaktigt. Åtalet ansågs därmed styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för fem fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Straffskalan för brottet anges i domen som fängelse i högst två år. Tingsrätten fann att det inte framkommit några omständigheter som talade för fängelse och att den tilltalades personliga förhållanden gjorde att påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom.

Domstolen uttalade att en villkorlig dom normalt ska kombineras med böter, men att det i detta fall fanns särskilda skäl att inte göra det, eftersom den tilltalade såvitt framkommit hade återbetalat det felaktigt utbetalda beloppet. Den tilltalade ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kr.