Domstolen ogillar krav på utbetalning efter tvist om underskriftens äkthet

En tingsrätt har avvisat ett yrkande om utbetalning av 100 000 kronor efter att käranden inte kunnat göra det övervägande sannolikt att det är svaranden som undertecknat den omtvistade borgensförbindelsen. Svaranden har hela tiden förnekat både skuldförbindelsen och att det skulle finnas något avtal, och domstolen ansåg att åberopad skriftlig bevisning inte räckte för att styrka ursprunget till underskriften.

Bakgrund

En fordringsansökan inlades ursprungligen hos Kronofogdemyndigheten och överlämnades därefter till tingsrätten på begäran av käranden. Käranden yrkade att svaranden skulle förpliktas att utge ett kapitalbelopp om 100 000 kronor med tillägg av ansökningsavgiften 2 500 kronor. Käranden påstod att beloppet motsvarade arvoderat arbete under perioder från 1993 till 2012 och åberopade ett skuldebrev med undertecknad borgensförbindelse samt ett medgivande av revers som bevisning.

Svarandens inställning

Svaranden har bestridit samtliga yrkanden och förnekat både att han har undertecknat skuldebrevet och att något avtal om ersättning föreligger. Enligt svaranden har han aldrig gett någon förbindelse om lån eller arvode och saknar kännedom om den aktuella skuldförbindelsen. Vidare har svaranden invänt att hans namnteckning på borgensförbindelsen är förfalskad och att det saknas underliggande kontrakt eller annan formell grund för påstådda tjänster.

Domstolens bedömning

Tingsrätten konstaterade att invändningen om namnteckningens äkthet kräver att käranden gör det övervägande sannolikt att svaranden undertecknat handlingen. Skuldebrevet med tillhörande borgensförbindelse och det åberopade medgivandet av revers bedömdes inte utgöra tillräcklig bevisning för att styrka underskriftens äkthet. Vid en samlad bedömning av frekvent träffande parter och den åberopade dokumentationen fann domstolen att beviskravet inte var uppfyllt.

Utgång och konsekvenser

Med hänsyn till bedömningen ogillades både huvudyrkandet och yrkandet om ersättning för rättegångskostnader. Svaranden blev därmed frikänd från krav på betalning. Domen går att överklaga till hovrätten under förutsättning av prövningstillstånd.