Skattebrott i deklarationen

Den tilltalade döms av Döld domstol för skattebrott. Domstolen fann att hon hade lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration för inkomståret 2021 och att uppgifterna medförde konkret fara för att överskjutande skatt felaktigt skulle tillgodoräknas och återbetalas. Påföljden blev villkorlig dom med 75 timmar samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före den 1 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade för inkomståret 2021 lämnat oriktiga uppgifter i en inkomstdeklaration som gavs in till Skatteverket den 15 mars 2022. Det gällde en osann inkomst i inkomstslaget tjänst om 420 000 kr och en tillhörande uppgift om avdragen preliminärskatt. Åklagaren gjorde gällande att hon därefter den 4 maj 2022, på annat sätt än muntligt, hade lämnat ytterligare oriktiga uppgifter till Skatteverket avseende samma inkomstår och gett in samt åberopat oriktiga handlingar till stöd för uppgifterna. Enligt åtalet hade detta skapat fara för att ett preliminärskatteavdrag om 125 500 kr felaktigt skulle beaktas och att överskjutande skatt om 23 163 kr därför skulle kunna tillgodoräknas och återbetalas.

Åklagaren yrkade i andra hand att den tilltalade skulle dömas för vårdslös skatteuppgift, om domstolen inte ansåg att uppsåt var styrkt. Den tilltalade förnekade gärningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var utrett att den tilltalade i sin inkomstdeklaration den 15 mars 2022 hade lämnat oriktiga uppgifter genom att redovisa osann inkomst i inkomstslaget tjänst med 420 000 kr och en kopplad uppgift om avdragen preliminärskatt. Domstolen bedömde att uppgiftslämnandet hade skapat konkret fara för att ett preliminärskatteavdrag om 125 500 kr felaktigt skulle beaktas vid slutskatteberäkningen och att överskjutande skatt om 23 163 kr därmed skulle kunna tillgodoräknas och återbetalas.

När det gällde den påstådda kompletterande gärningen den 4 maj 2022 fann tingsrätten visserligen att ett mejl med uppgifter och handlingar hade skickats till Skatteverket från en e-postadress med den tilltalades namn och att Skatteverkets förfrågan hade öppnats med hennes BankID på en mobiltelefon som hon använde. Domstolen fann dock inte utrett att hon, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, hade lämnat ytterligare oriktiga uppgifter eller oriktiga handlingar till Skatteverket.

Tingsrätten prövade därefter om den tilltalade hade haft uppsåt. Domstolen lade vikt vid att hon hade öppnat Skatteverkets förfrågan där den aktuella inkomsten framgick, men inte kontaktat Skatteverket för att rätta uppgifterna. I stället hade ett svarsmejl skickats som bekräftade de felaktiga uppgifterna och innehöll ytterligare felaktigheter. Tingsrätten ansåg därför att uppsåt var styrkt. Vid rubriceringen bedömde domstolen att gärningen inte var ringa, bland annat eftersom förfarandet ingick som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt och i större omfattning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för skattebrott av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 75 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts, skulle straffet ha bestämts till två månader.

Domstolen tog vid straffmätningen hänsyn till att den tilltalade inte förekom sedan tidigare i belastningsregistret, att det hade gått lång tid från upptäckt till lagföring samt till hennes ringa ålder vid brottstillfället. Tingsrätten noterade också att hon levde under ordnade förhållanden och att något övervakningsbehov inte bedömdes föreligga. Samhällstjänst ansågs lämpligt med hänsyn till hennes situation.

Den tilltalade ska betala 800 kr till brottsofferfonden. Hon ska också betala tillbaka 16 879 kr av kostnaderna till staten. Staten ska ersätta försvararen med 42 197 kr.