Fem fall av bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Centrala studiestödsnämnden i en ansökan om tilläggslån. Tingsrätten fann att gärningarna begåtts med likgiltighetsuppsåt och att den tilltalade därför skulle dömas i enlighet med åtalet. Påföljden blev villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om tilläggslån till Centrala studiestödsnämnden och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som hon varit skyldig att anmäla. Genom detta orsakades fara för att tilläggslån felaktigt skulle betalas ut med totalt 22 740 kronor. Åtalet avsåg fem tillfällen under perioden från och med den 26 augusti 2024 till och med den 23 december 2024.

För vart och ett av dessa tillfällen gällde brottsrubriceringen bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. De aktuella händelsedatumen var den 26 augusti 2024, den 25 september 2024, den 25 oktober 2024, den 25 november 2024 och den 23 december 2024. Åtalet avsåg beloppen 5 670 kronor, 4 536 kronor, 4 536 kronor, 4 536 kronor och 3 462 kronor. I första hand gjordes gällande att gärningarna begåtts uppsåtligen, och i andra hand att de utgjorde vårdslöst bidragsbrott.

Den tilltalade har erkänt vårdslöst bidragsbrott men förnekat uppsåtligt bidragsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade genom den skriftliga bevisningen att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter till CSN. Oriktigheten bestod i att hon i en undertecknad ansökan om studiemedel på heder och samvete uppgett att årsinkomsten för 2023 var högre än den verkliga inkomsten. Till följd av uppgifterna beviljades tilläggslån och 22 740 kronor betalades ut felaktigt.

Domstolen tog därefter ställning till om den tilltalade agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet. Tingsrätten fäste vikt vid att hon själv uppgett att hon inte förstod hur årsinkomsten skulle beräknas, att hon var osäker på hur ansökan skulle fyllas i och att hon inte hade tagit reda på vilka regler som gällde för tilläggslån. Hon hade inte heller läst igenom villkoren, underskriftsdelen eller den information som tillhandahölls av CSN. Trots detta lämnade hon uppgifterna och skrev under ansökan utan närmare kontroll.

Enligt tingsrätten måste den tilltalade ha insett risken för att uppgifterna kunde vara felaktiga. Domstolen bedömde att hon måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att uppgifterna i ansökan skulle leda till felaktiga utbetalningar av tilläggslån, och att hon ändå inte vidtog några åtgärder eller kontroller för att undvika detta. Hennes handlande bedömdes därför som likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs styrkt och hon dömdes för fem fall av bidragsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men fann att varken brottens art eller straffvärde talade för fängelse. Det fanns inte heller särskild anledning att anta att den tilltalade skulle begå nya brott. Påföljden bestämdes därför till villkorlig dom.

Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 50 kronor, vilket innebär totalt 2 000 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.