Butikschefen döms för grov förskingring

Den tilltalade döms av Döld domstol för grov förskingring efter att ha tillägnat sig egendom i sin anställning hos Smycka AB. Brottet har bedömts ha skett mellan den 15 februari 2019 och den 2 september 2021. Tingsrätten fann att gärningen var grov eftersom den avsett ett betydande värde och eftersom den tilltalade använt falska handlingar. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda punkt, grov förskingring enligt 10 kap. 3 § brottsbalken, med den angivna gärningstiden den 15 februari 2019 till den 2 september 2021. Enligt åtalet hade den tilltalade i sin anställning vid Smycka AB fått guld, smycken och kontanter i sin besittning med skyldighet att redovisa försäljningar, returer, inköp och andra åtgärder för arbetsgivaren. Åklagaren gjorde gällande att egendom till ett sammanlagt värde om 316 055 kronor hade tillägnats genom falska återköp, felslag, byten, inköp och andra falska transaktioner i bolagets affärssystem. Brottet påstods ha skett på Smycka, Medborgaregatan, i Mölndals stad, men uppgiften om platsen utelämnas här eftersom målet ska redovisas anonymt och utan specifika adressuppgifter.

Åklagaren hade i andra hand yrkat ansvar för grov trolöshet mot huvudman för samma tidsperiod och med samma grundläggande händelseförlopp, men tingsrätten dömde inte för den rubriceringen eftersom den tilltalade dömdes för grov förskingring. Den tilltalade motsatte sig ansvar i sin helhet och bestred också skadeståndsanspråken.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att den tilltalade arbetade som butikschef under den aktuella tiden och att arbetet innefattade att redovisa försäljningar, returer, inköp och andra åtgärder. Domstolen ansåg att utredningen entydigt visade att det förekom falska återköp, felslag, byten och andra falska transaktioner i affärssystemet, liksom falska kvitton avseende inköp av guld.

Till bedömningen bidrog bland annat uppgifter från målsägandebolagets företrädare och säkerhetskonsulten, som hade granskat kvitton och transaktioner från 2019 till 2021. De uppgav att de granskade kvittona saknade motsvarande transaktioner i kassasystemet, att originalkvitton saknades vid återköp och byten, att kunduppgifter saknades på flera kvitton och att vissa signaturer och handstilar tydde på samma person. De berättade också att falska transaktioner endast förekom när den tilltalade arbetade i butiken och att det inte fanns anmärkningar mot övrig personal.

Tingsrätten fäste även vikt vid att den tilltalade i polisförhör hade uppgett att hon gjort sådant som inte var tillåtet, bland annat att hon hade tagit med sig smycken hemifrån till arbetet och gjort retur på dem, samt att hon hade använt ett eget upplägg för återköp och felslag. Domstolen bedömde dock att uppgifterna som den tilltalade lämnade vid huvudförhandlingen framstod som en efterhandskonstruktion och lämnades utan avseende.

När det gällde värdet ansåg tingsrätten att den tilltalade tillägnat sig egendom till ett sammanlagt värde om 283 504 kronor. Domstolen godtog inte ett tillägg om 30 procent för utebliven vinst avseende guldet, eftersom det inte fanns omständigheter som visade att guld faktiskt lämnats in vid de aktuella tillfällena. Med hänsyn till det totala beloppet och användningen av falska handlingar bedömdes brottet som grovt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov förskingring enligt 10 kap. 3 § brottsbalken. Straffvärdet motsvarade sex månaders fängelse, men eftersom det saknades uppgift om tidigare brottslighet och tingsrätten inte ansåg att det fanns skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott, bestämdes påföljden till villkorlig dom. Några böter lades inte till.

I skadeståndsdelen biföll tingsrätten målsägandebolagets anspråk delvis. Den tilltalade ska betala 248 504 kronor i skadestånd till Smycka AB, med ränta enligt räntelagen från de angivna tidpunkterna i domen. Därutöver ska den tilltalade betala 27 695 kronor för kostnader i samband med utredningsarbetet, också med ränta enligt räntelagen. Tingsrätten dömde även ut en avgift om 800 kronor till brottsofferfonden.

Försvararen tillerkändes ersättning av staten med 62 834 kronor, och staten ska svara för kostnaderna för den nuvarande och tidigare offentliga försvararen.