Två fall av bidragsbrott gav villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för två fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten ansåg att båda gärningarna var bevisade och att den tilltalade handlat med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom utan böter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren åtalade den tilltalade för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Åtalet avsåg två tillfällen då den tilltalade enligt gärningsbeskrivningen lämnat oriktiga uppgifter till Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Den första gärningen gällde den 8 maj 2024 och avsåg 11 475 kronor. Den andra gärningen gällde den 6 augusti 2024 och avsåg 7 650 kronor. Enligt åtalet hade detta orsakat fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 19 125 kronor. Åklagaren gjorde gällande att gärningarna begåtts med uppsåt, och i andra hand att de utgjorde vårdslöst bidragsbrott.

I domskälen anges att den tilltalade vid två tillfällen lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning genom att underlåta att uppge att hon var föräldraledig. Det framgår också att felaktiga utbetalningar faktiskt skedde med 11 475 kronor respektive 7 650 kronor. Tingsrätten fann därför att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var uppfyllda. Den tilltalade bestred ansvar med hänvisning till att hon saknat uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen och förhöret med den tilltalade. Rätten konstaterade att det var utrett att den tilltalade, på tid och plats som framgår av gärningsbeskrivningen, lämnat de oriktiga uppgifterna och att utbetalningar därefter skett.

När det gällde uppsåtsfrågan noterade tingsrätten att den tilltalade var gravid och skulle få barn i juli 2024 samt att hon hade ansökt om föräldrapenning på grund av foglossning. Trots detta hade hon på heder och samvete intygat att hon varit arbetslös under perioden. Rätten ansåg att hennes uppgift om att hon inte visste att hon inte kunde ansöka om både föräldrapenning och arbetslöshetsersättning framstod som mindre sannolik.

Tingsrätten bedömde att den tilltalade i vart fall måste ha förstått att det fanns en risk för att ansökningarna innehöll oriktiga uppgifter och att detta kunde leda till felaktiga utbetalningar. Genom att ändå fylla i ansökningarna utan att kontrollera om det var rätt, och genom att inte heller rätta uppgifterna i efterhand, ansågs hon ha visat likgiltighet inför risken. Hon ansågs därför ha haft uppsåt till gärningarna och dömdes för bidragsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid två tillfällen, den 8 maj 2024 och den 6 augusti 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten uttalade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att varken brottets art eller straffvärdet talade för fängelse. Rätten fäste också vikt vid att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet. Villkorlig dom ansågs därför tillräcklig, och eftersom påföljden med hänsyn till den tilltalades hälsotillstånd, personliga förhållanden och den återbetalningsskyldighet som arbetslöshetskassan beslutat om kunde bestämmas utan böter, förenades den inte med dagsböter.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.