Fem bidragsbrott vid arbetslöshetsersättning

En tilltalad person har dömts för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten fann att den tilltalade underlåtit att uppge att hon arbetade med lön under samma period som ersättning söktes, vilket ledde till felaktiga utbetalningar. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Döld namn lämnat oriktiga uppgifter genom att inte uppge att hon arbetade med lön under de perioder som ansökningarna om arbetslöshetsersättning avsåg. Det ledde till fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut med 17 500 kronor, och detta skedde också.

Åklagaren angav fem enskilda gärningstillfällen. Det första gällde den 9 december 2024 och avsåg perioden 2–8 december 2024, med ersättning om 3 500 kronor. Det andra gällde den 16 december 2024 och avsåg perioden 9–15 december 2024, med ersättning om 3 500 kronor. Det tredje gällde den 23 december 2024 och avsåg perioden 16–22 december 2024, med ersättning om 3 500 kronor. Det fjärde gällde den 30 december 2024 och avsåg perioden 23–29 december 2024, med ersättning om 3 500 kronor. Det femte gällde den 6 januari 2025 och avsåg perioden 30 december 2024–5 januari 2025, med ersättning om 3 500 kronor. Enligt åtalet hade gärningarna begåtts på Kungsholms strand i Stockholms stad eller i vart fall på annan okänd plats i landet.

Den tilltalade erkände gärningarna.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade vid samtliga tillfällen hade ansökt om arbetslöshetsersättning och vid varje ansökan intygat att hon varit arbetslös under de dagar som ansökan avsåg. Av utredningen framgick samtidigt att hon under perioden 28 november 2024 till 31 januari 2025 var deltidsanställd med en arbetstid om 21 timmar per vecka, motsvarande 60 procent av en heltidstjänst. Skatteverkets individuppgifter visade dessutom att hon fick lön för december 2024 och januari 2025. Tingsrätten fann därför att hon lämnat oriktiga uppgifter genom att inte uppge att hon arbetade.

Domstolen ansåg också att de oriktiga uppgifterna lett till att arbetslöshetsersättning om 17 500 kronor felaktigt betalades ut. Att den tilltalade senare återbetalat beloppen påverkade inte bedömningen av skuldfrågan.

Vid uppsåtsbedömningen fäste tingsrätten vikt vid att den tilltalade fått information om att hon skulle fylla i om hon påbörjat en anställning under den vecka som tidrapporteringen avsåg. Domstolen noterade också att hon vid varje ansökan intygat på heder och samvete att hon varit arbetslös. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det måste ha stått klart för henne att uppgifterna var felaktiga. Tingsrätten bedömde därför att gärningarna begåtts med uppsåt.

Rätten konstaterade vidare att bidragsbrott fullbordas när den oriktiga uppgiften lämnas till en myndighet under förutsättning att den krävs för fara, och att varje ansökan som huvudregel utgör ett eget brott. Den tilltalade dömdes därför för fem fall av bidragsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 50 dagsböter om 50 kronor vardera, sammanlagt 2 500 kronor. Domstolen fann att gärningarnas straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det saknades skäl att anta att den tilltalade skulle begå nya brott och att hon inte var straffad sedan tidigare.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden.